Inga produkter i varukorgen.
Studie: Stor skillnad bland kommuners digitaliseringsstrategi
Digitalisering Miljontals svenskar riskerar allt sämre kommunal service. Det framgår av en ny studie där man tittat på kommunernas digitala strategier och hur ekonomi, geografi och politisk styre påverkar.
Hur ser din kommuns digitala strategi ut – och har du koll på hur den påverkar dig? Enligt en studie från Göteborgs universitet så är det stor skillnad i hur olika kommuner formulerar sina strategier för digitalisering – och det innebär att det är stor skillnad på resulterat.
Det forskare har gjort är att analysera hur olik kommuner redogör för hur de vill jobba med digitalisering av välfärdstjänster i sina mål- och resursplaner (MRP). Dessa är strategiska dokument och som sådana stakar de ut den riktning som kommunen som helhet ska arbeta mot.
Det här gör dem högintressanta att studera. För de är väldigt tydligt att det skiljer stort i hur kommunerna jobbar med digitaliseringsfrågan.
– Digitalisering nämns tre gånger så ofta i storstädernas MRP än i motsvarigheten på landsbygden. Kommuner med borgerligt styre skiljer sig också markant med tydliga strategier jämfört med de som styrs av vänsterblocket, säger Johan Magnusson, docent i informatik och huvudförfattare till studien.
Att geografi och politik spelar så stor roll menar Johan Magnusson beror på flera olika saker. Dels så speglar de hur mycket resurser som kan satsas och dels beror depå mängden kunskap och intresse som finns för frågan bland tjänstemän och politiker.
Men är verkligen MRP:n så viktig? Jo, enligt forskaren är den det och det går inte att likställa som vilket annat måldokument som helst.
– MRP styr hur den digitala utvecklingen av välfärdstjänsterna kommer se ut, exempelvis möjligheten att söka digitalt försörjningsstöd, bygglov och hantera digital frånvaroanmälan till förskola och skola. Att strategiarbetet skiftar så mellan kommunerna är allvarligt eftersom tjänsterna blir allt viktigare för invånarna, säger Johan Magnusson.
Och det är många invånare som kan drabbas av att kommuner inte prioriterar digitalisering. Enligt studien bor sammanlagt 1,7 miljoner i en kommun som antingen inte målsätter digitalisering eller som har en strategi som fokuserar på annat.
– Det innebär att invånarna riskerar ett utanförskap i den digitala välfärden och i förlängningen en försämrad service, säger Johan.
Det så kallade utjämningssystemet är tänkt att se till att Sveriges kommuner ska tillhandahålla likvärdig service oberoende av förhållanden som är svåra att påverka. Trots det kan Johan Magnusson konstatera att glappet kring digital service är stort.
– Kommunerna har ett välfärdsuppdrag även inom det digitala området. Men om detta inte ses över drabbas i slutändan invånare som redan har det svårt.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
