Techdoldisens råd till it-chefer: ”Släng regelboken”

– Man måste nästan slänga regelboken.

När Techtidningen träffar Fastlys grundare och teknikchef i Stockholm beskriver han företag där tekniken börjat röra sig snabbare än besluten runt den.

– Om era upphandlingsprocesser tar sex månader och saker förändras varje månad måste ni bli mer flexibla.

Arbetsflöden som tidigare fungerat tillräckligt bra blir plötsligt flaskhalsar när mer arbete kan utföras automatiskt och snabbare.

– Det kanske är ett tråkigt svar, men processerna.

Han fortsätter:

– Många processer är inte flaskhalsar eftersom de aldrig har varit flaskhalsar tidigare. Nu börjar man använda agenter och upptäcker att alla de processer som byggts upp genom åren faktiskt bromsar arbetet.

Samtidigt blir gamla sätt att mäta produktivitet mindre träffsäkra. Att en utvecklare använder mycket AI betyder inte automatiskt att värdet ökar i samma takt.

– En bra utvecklare kan nu producera tio gånger så mycket bra resultat. En dålig utvecklare kan producera tio gånger så mycket skräp.

För ledningen blir slutsatsen att fokus måste flyttas från själva användningen till resultatet.

– Man ska mer än någonsin fokusera på utfallet och värdet som skapas och sedan på vilka verktyg som är bäst för att leverera det.

Byggde Fastly i USA

Artur Bergman grundade Fastly 2011 och var bolagets vd fram till 2020. Efter några år som chefsarkitekt är han sedan 2024 åter teknikchef och sitter kvar i styrelsen.

Bolaget bygger infrastruktur för att leverera och skydda webbplatser, appar, API:er och andra digitala tjänster närmare slutanvändaren.

Fastly är noterat på Nasdaq och uppger att infrastrukturen hanterar mer än fem biljoner förfrågningar per dag. Efter andra kvartalet 2026 hade bolaget över 600 större kunder och drygt 1 100 anställda. Intäkterna under de senaste tolv månaderna uppgick till 687 miljoner dollar.

Det är en annan värld än den svenska startupscenen Artur Bergman lämnade i början av 2000-talet.

Han flyttade från Sverige till London 2002 och vidare till San Francisco 2005.

– Vid den tiden gick de flesta av mina vänner till Ericsson eller något av ett par stora konsultbolag.

Efter dotcomkraschen fanns enligt honom få svenska alternativ för den som ville bygga snabbväxande teknikbolag.

I San Francisco var miljön en annan.

– Det fanns massor av små bolag, startups och väldigt mycket teknik.

”Lås er inte vid en modell”

För it-chefer är Artur Bergmans slutsats att flexibilitet blir viktigare också i valet av teknik.

Han tycker att företag bör vara försiktiga med att bygga sin strategi runt en enda AI-leverantör.

– Som CIO bör man inte låsa sig till en leverantör eller en modell eftersom saker förändras så snabbt.

Själv använder han flera modeller parallellt.

– Jag låter olika modeller argumentera med varandra hela tiden.

En modell kan exempelvis få granska resultatet från en annan.

– Det leder till ett bättre resultat.

Samma problem syns i ekonomistyrningen.

När användningen ökar uppstår nya kostnader för modeller och beräkningskapacitet. Om de bara hamnar centralt hos it-avdelningen blir det svårt att förstå var värdet faktiskt skapas.

Han vill därför att ekonomi- och it-funktioner blir bättre på att koppla användning och kostnad till respektive verksamhetsdel.

För en it-chef som köper moln-, säkerhets- eller infrastrukturtjänster finns dessutom en annan fråga att ställa.

– Man bör verkligen förstå hur leverantören använder AI defensivt och för tillförlitlighet.

Används tekniken för att upptäcka attacker och sårbarheter? För att planera kapacitet? För att förbättra driften?

Det är minst lika viktigt som vilka AI-funktioner leverantören själv säljer in.

Fler besökare är maskiner

Fastlys position i internetinfrastrukturen ger honom en ovanlig inblick i hur nätet används.

Det enklaste svaret på vad som sker just nu är enligt honom att en allt större del av trafiken inte längre drivs direkt av människor.

– Mer icke-mänskligt driven trafik är det enkla svaret. Särskilt API:er och den typen av interaktioner fortsätter att öka.

Han är samtidigt försiktig med att beskriva utvecklingen som ett totalt teknikskifte under själva internet.

– Den underliggande internetinfrastrukturen rör sig väldigt långsamt.

Förändringen syns snarare ovanpå infrastrukturen. System kommunicerar direkt med andra system, hämtar information och utför uppgifter utan att någon människa behöver klicka sig fram.

Det kan också förändra hur digitala tjänster byggs.

– Informationsarkitektur, hur man hittar information och hur man levererar den kan göras mycket effektivare.

Artur Bergman tror att utvecklingen fortfarande är i ett tidigt skede.

– Vi har bara börjat skrapa på ytan.

Svårare att se vem som är människa

Den ökade maskintrafiken skapar samtidigt nya säkerhetsproblem.

När en programvara agerar på en människas vägnar blir det svårare att avgöra vad en automatiserad besökare faktiskt försöker göra.

– Man måste försöka härleda intentionen, och det är väldigt svårt.

En agent som beter sig på samma sätt som en människa blir också svårare att identifiera enbart utifrån beteendet.

– Det finns ingen anledning att tro att en agent inte inom en viss tid kan efterlikna en människa som klickar runt på en webbplats till hundra procent. Då har vi ingen möjlighet att upptäcka den på det sättet.

Problemet är inte främst nya typer av angrepp.

– Många av attackvektorerna finns redan. Skillnaden är volymen och möjligheten att kedja ihop saker på sätt som inte varit möjliga tidigare.

Vill inte alltid vänta på människan

När systemen blir snabbare kan människan heller inte alltid vara den som fattar varje enskilt beslut.

Artur Bergman tar ett medvetet extremt exempel. Om ett kärnkraftverk utsattes för en snabb automatiserad cyberattack skulle han inte vilja att försvarssystemet först behövde invänta mänskligt godkännande.

– Jag skulle inte vilja vänta på en människa för att blockera attacken.

Han pekar samtidigt på människans egna begränsningar som säkerhetskontroll.

– Vi har försökt lära människor i 30 år att inte klicka på länkar i mejl, och de klickar fortfarande.

När reglerna är tydliga kan automatiserade system i vissa fall vara bättre.

– När det gäller att följa grundläggande regler är AI bättre på det än vi människor.

Det handlar inte om att plocka bort människor ur säkerhetsarbetet, utan om att automatisering på ena sidan kräver snabbare försvar på den andra.

Europa och Silicon Valley

Trots att startupklimatet i Sverige har förändrats kraftigt sedan Artur Bergman flyttade tycker han fortfarande att Silicon Valley sticker ut.

En skillnad är koncentrationen av människor med erfarenhet av att bygga teknikbolag.

En annan är kapitalet.

– Det finns riskkapital i Europa, men det är fortfarande inte riktigt samma typ av riskkapital som i USA och framför allt på västkusten.

Han beskriver europeiska investerare som mer benägna att tidigt vilja förstå den ekonomiska avkastningen.

– Här blir frågan snabbt: vilken avkastning kommer vi att få? Om man är ett två månader gammalt bolag med tre anställda och inga kunder finns det inte alltid ett omedelbart svar.

Men Sverige är inte samma marknad som när han själv lämnade landet.

En viktig förändring är att svenska grundare i dag kan bygga bolag hemma och samtidigt resa kapital i USA.

– Före Spotify kunde man egentligen inte göra det på samma sätt.

Ändå tycker han att Bay Area fortfarande har en unik koncentration av kapital, kompetens och erfarenhet.

Själv bor han numera i Denver men återvänder regelbundet till området.

Ser sig fortfarande som utvecklare

Efter att ha grundat ett börsnoterat bolag, varit vd och byggt global internetinfrastruktur hade Artur Bergman kunnat beskriva sig själv på många sätt.

Han väljer fortfarande samma yrkesidentitet som tidigare.

– Jag skulle fortfarande säga att jag ser mig som en mjukvaruutvecklare eller software engineer.

Han skriver fortfarande kod. Men själva programmerandet är inte den främsta drivkraften.

– Det som driver mig är att se människor använda det.

I intervjun sitter han bredvid Daniel Stenberg, skaparen av curl. Båda har skrivit kod som används i mycket stor skala, ofta utan att slutanvändaren ens vet att den finns där.

Det ger en särskild sorts ansvar, säger Artur Bergman.

– Jag känner verkligen det ansvaret. Världen är beroende av det vi gör.

Han konstaterar att få programmerare får uppleva att systemen de byggt får den typen av betydelse.

– Väldigt få mjukvaruutvecklare når en punkt där världen är så beroende av det de gör. Det kanske är ett par tusen människor som gör det.

Sedan sammanfattar han känslan:

– Det är rätt häftigt.

Relativt okänd hemma

Trots Fastlys storlek och Artur Bergmans ställning i den amerikanska teknikbranschen är han långt ifrån ett lika etablerat namn för en bred svensk publik som många andra svenska techgrundare.

Själv verkar han inte särskilt bekymrad över det.

När Techtidningen frågar hur det känns att vara relativt okänd hemma vänder han på frågan.

– Är inte det lättare att vara bekväm med än motsatsen?

Han lämnade Sverige för mer än två decennier sedan och har sedan dess haft huvuddelen av både karriären och livet utomlands.

Något större behov av att förändra sin svenska profil tycks inte finnas.

– Jag är bekväm med vilket som.