Varje höst mäter vi på Svenskt kvalitetsindex vad svenskarna tycker om sina operatörer. Varje höst säger branschen att den tar resultaten på allvar. Och varje höst ligger den kvar där den låg.
”Telekombranschen vet exakt hur man får nöjda kunder – svaret sitter två våningar ner”
krönika Trots allt bättre mobilnät står kundnöjdheten och stampar hos de svenska operatörerna. Samtidigt får lågprisvarumärken betydligt högre betyg än sina moderbolag, trots att de använder samma nät. Johan Parmler, vd på Svenskt Kvalitetsindex, menar att branschen har mycket att lära av sina egna lågprisalternativ.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Jag ska börja med att ge branschen rätt. Näten fungerar. I årets mätningar ger både privat- och företagskunder högre betyg för täckning, hastighet och stabilitet än förra året. Det ligger ett riktigt hantverk bakom det, och det förtjänar att sägas.
Sedan är det slut på berömmet. För den samlade kundnöjdheten rör sig inte. Mobil står kvar på 66 bland privatkunder och 67 bland företag. Bredband backar för andra året i rad, till 64,5 bland privatkunder och 66,8 bland företag. Branschen springer snabbare än någonsin och står kvar på samma fläck. Kunderna har slutat ge poäng för att det fungerar. Det förväntar de sig. Så vad ger de poäng för?
Här blir det obekvämt. Titta på toppen av vår lista över mobiloperatörer. Fello, 81,0. Vimla, 77,3. Hallon, 73,2. Titta sedan på de tre huvudvarumärkena längst ner. Telia, 65,7. Tre, 65,5. Telenor, 60,8.
Fello ägs av Telia. Vimla ägs av Telenor. Hallon ägs av Tre.
Samma underliggande mobilnät. Ändå skiljer det 15,3, 16,5 respektive 7,7 indexenheter mellan bolagets eget lågprismärke och bolagets eget huvudvarumärke. Skillnaden kan inte förklaras av tekniken ensam. Den handlar också om pris, enkelhet och hur kunden blir behandlad.
Vad möter då kunden hos huvudvarumärket? I kundernas kommentarer återkommer kampanjer som riktar sig till nya kunder och retar de gamla. Där finns prishöjningar som kommer med ett mejl många inte förstår, informationen vid prishöjningar är det som får svagast omdömen i årets mätning. Var tredje bredbandskund har fått höjd månadskostnad det senaste året. Abonnemangen upplevs inte alltid passa behoven. Och AI-hjälpen har blivit lättare att använda men löser fortfarande inte problemet hela vägen.
Samma nät ger olika kundupplevelser
Lågprismärkena har skalat bort mycket av det där. Ett abonnemang som går att förstå. Ingen bindningstid att hota med. De har sina kampanjer de också, men det blir svårare att räkna med att kunden ska stanna bara för att hon inte orkar bråka. Och kunderna ger dem höga betyg. Mönstret gäller inte varje varumärkespar, men tre stora operatörsgrupper har i egen regi visat att samma nät kan ge mycket olika kundupplevelser.
Branschen kallar det segmentering. Kunderna som sitter kvar på huvudvarumärket kallar det nog något annat.
Varför går det? För att vi som kunder svär men stannar kvar. Det är den obekväma sanningen om svenska telekomkunder, och branschen vet det. Lojaliteten försvagas, det ser vi tydligt i siffrorna, men andelen som faktiskt planerar att byta ökar inte. Vi tänker att det säkert är lika illa hos de andra. Och så ligger vi kvar.
Men det är ingen gratislunch. Vi byter inte alltid, ibland skaffar vi oss en till. Nästan var tredje företagskund har i dag fler än en bredbandsoperatör. Det kan vara ett sätt att minska sårbarheten, men innebär också att operatören inte längre kan räkna med hela kundens affär. Nästa utökning går inte självklart till den befintliga huvudleverantören.
Vi betalar alltid för kundupplevelsen. Antingen i förväg, genom att göra rätt, eller i efterhand, genom kunder som tyst lägger nästa köp hos någon annan. Att göra rätt i förväg kostar. Att låta bli kostar också, men senare och på en annan rad.
Så här är min utmaning till operatörerna inför nästa års mätning. Ni behöver inte uppfinna något. Ni behöver inte köpa något. Ni behöver inte anlita en enda konsult. Gå ner två våningar till kollegorna på lågprismärket och fråga hur de gör. Gör sedan likadant, under ert eget namn.
Om svaret är nej, skriv då det i nästa prishöjningsmejl. Där finns det plats, ingen läser det ändå.
Johan Parmler är vd på Svenskt Kvalitetsindex
