Inga produkter i varukorgen.
Till slut blev det faktiskt raketforskning
Chefredaktören När raketen når omloppsbana vill alla applådera. Jag är mer nyfiken på vem som vågade godkänna ett nytt försök efter kraschen. Det är en fråga som angår fler än rymdbranschen.
Det är något med orden ”återanvändbar raketmotor” som får mig att läsa vidare. Även när de står i ett pressmeddelande om en kapitalrunda och omges av investerare som är mycket nöjda med varandra.
Den här veckan presenterade europeiska The Exploration Company en finansieringsrunda på 450 miljoner dollar. Pengarna ska bland annat gå till rymdkapseln Nyx och raketmotorn Storm. En EQT-förvaltad fond finns bland investerarna.
Nyx ska kunna transportera last till en rymdstation och tillbaka. Det är en ambition jag har lätt att bli entusiastisk inför. Jag vill att någon ska försöka, trots att det lär bli både dyrt och besvärligt.
I lördags nådde ett annat europeiskt bolag, Isar Aerospace, omloppsbana med sin Spectrumraket från Andøya i Norge. Det var andra försöket. Det första slutade i havet i mars förra året.
Det är lätt att uppskatta uthållighet när man redan vet att nästa försök lyckades.
Jag tänker på alla beslut som måste fattas dessförinnan. Arbetet ska fortsätta, människor ska få lön och fel ska utredas. Ingen kan lova att nästa raket kommer längre. Ändå måste man kunna komma fram till att det är värt att försöka.
I Isars fall undersökte bolaget vad som hade gått fel, genomförde ändringar och testade inför nästa flygning. En kort beskrivning av ett arbete som sannolikt gör sig sämre på bild än själva uppskjutningen. Men det är där jag blir nyfiken. Hur visste de att de var redo igen?
Vad ska nästa försök ge?
Den som ansvarar för teknisk utveckling förväntas både hålla i pengarna och våga satsa. Men att köpa en färdig tjänst är en annan sak än att undersöka om något går att göra. Ett försök måste få ge ett svar som ingen hade hoppats på.
Då behöver beställaren också veta vad som ska prövas. Annars kan en pilot fortsätta länge på en blandning av entusiasm och ovilja att fatta ett obekvämt beslut.
Jag skulle gärna se större tålamod med svåra tekniska uppgifter. Och betydligt mindre tålamod med projekt där ingen kan förklara vad nästa halvår ska ge.
Det finns också mycket att vinna om rymdprojekten lyckas. OECD beskriver i sin nya rapport hur transport, energi och kommunikation använder rymdbaserade system. Mycket av nyttan finns alltså här nere, i verksamheter som behöver fungera varje dag. Offentlig forskning, finansiering och upphandling spelar dessutom en viktig roll. Det ger oss goda skäl att intressera oss för mer än raketbilderna.
Själv hoppas jag få läsa att Nyx har levererat sin last och kommit tillbaka. Vägen dit kommer knappast att följa pressmeddelandets dramaturgi.
När något går fel vill jag veta varför och vad som händer sedan. Men jag vill inte kräva att den som ger sig på raketforskning ska kunna lova framgång på förhand.
