Ett abonnemang för de som har det knapert – eller bara inte är behov av mängder med samtal och data. Operatören Wifog har en affärsmodell där kunderna betalar med annan valuta än reda pengar – de betalar med sin tid och uppmärksamhet.
Utmanaren: ”Verkligheten har kommit ikapp vår idé”
Abonnemang
Ett mobilabonnemang som inte kostar pengar – men där användarna får betala med sin tid.
Det är uppstickaren Wifogs strategi för att kapa till sig marknadsandelar.
– Det här är en affärsmodell man kan använda inom många branscher, säger Peter Håkansson, vd för företaget.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi började egentligen för några år sedan då vi lanserade i Tre:s nät med taglinen: ”noll är noll och ska vara gratis”. Grundtanken var att vi skulle vara en annonsfinansierad mobiloperatör, säger Peter Håkansson på Wifog.
Före sin tid
Men 2014 kostade mobiltrafik ganska mycket – och annonseringen för telefoner var inte särskilt utvecklad. Enligt Peter var marknaden inte mogen för Wifog.
– På den tiden gick det inte riktigt. Utbudet av annonser var för litet och trafikkostnaden var för hög. Sedan dess har vi byggt om affärsmodellen och nu har verkligheten kommit ikapp vår idé. Förutom att vi nu har fler annonsytor, så har vi även fått in prestationsbaserad marknadsföring, säger han.
Så vad erbjuder då Wifog? Jo, ett abonnemang utan start, uppkopplings- eller månadsavgifter. Grunden är att man varje månad får 400 mb data, 15 minuters samtal och 20 sms i månaden. För detta är motprestationen att man måste titta på runt en minuts reklam om dagen. Detta ger poäng som man kan använda för att ”köpa” mer surf och samtalsminuter.
– Det täcker många människors behov, faktiskt fler än man kan tro. I dagsläget har vi bara 12 000 användare, men målet är att växa rejält, säger Peter.
För dem utan marginaler
Enligt PTS statistik förbrukar genomsnittsanvändaren fyra gigabyte data i månaden – alltså tio gånger mer än vad Wifogs gratisabonnemang ger. Så man kan undra vilka som skulle vara intresserade av det hela.
– Visst finns det många som inte klarar sig på datan eller som inte vill titta på reklam. Men de som verkligen har behovet och som uttryckt störst uppskattning till oss är barnfamiljer eller de som vill radera de extra hundringarna från månadskostnaderna.
Barnfamiljer – hur löser ni det med annonser och minderåriga?
– Vi har familjeabonnemang, där vuxna ansvarar för avtalet och det är de som får reklamen. Det kan man styra via vår app och sedan fördela poängen så att barnen inte får se riktad reklam.
Men vad händer om man övertrasserar sitt samtalskonto?
– Förr i tiden fanns det aktörer som hade tekniken att man blev avbruten mitt i ett samtal av en annons, det var ju outhärdligt. Vår princip är annorlunda. När du har förbrukat det som ligger i abonnemanget så måste det fyllas på, men det går att göra i efterhand. Och gör du inte det så meddelar vi att Zero kanske inte är rätt – och hänvisar kunden till andra aktörer.
Har ni tillräckligt med annonsörer?
– Vi har jättebra inflöde av annonser, både display och video. Än så länge haltar vi lite på den prestationsbaserade annonseringen, men där har vi inlett ett samarbete som ska lösa det.
Enligt Peter har Wifogs affärsmodell många fördelar, både för konsumenter och för annonsörer. Och en av dem är ärligheten.
– Vi har ju all data om våra användare. Dels genom deras profiler, men även i de undersökningar som de gjort. Folk har belönats för att ge oss informationen då principen är att alla går och bär på ett högt kundvärde – och vi betalar med mobildata. Det gör att vi kan leverera bättre annonsytor än andra, men eftersom kunderna medvetet lämnat ut informationen ses vi inte som någon Big Brother.
Och hur har ni löst det med att konsumenterna ofta saknar insikt i vilken data ni delar ut?
– Precis som alla andra har vi haft ett gigantiskt GDPR-arbete, men det påbörjades för länge sedan. Är jag ärlig så tycker jag det är bra, vi vill ju ha kundernas medgivande. VI är inte skurkarna som försöker samla information bakom ryggen på folk, säger Peter Håkansson.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se