Vad kommer efter Chat GPT? Här ser AI-forskaren nästa stora steg

Arbetet är ett konkret exempel på hur hans forskning knyter an till den fysiska världen. När Kalle Åström beskriver vilka områden som får större uppmärksamhet inom AI-forskningen återkommer han till just den kopplingen.

Framstegen inom bild- och språkmodeller får genomslag även inom 3D och robotik, enligt Kalle Åström. En växande forskningsfråga är hur systemen ska kunna förutse vad som händer när en robot rör sig eller samspelar med en människa.

Från omgivning till handling

Kalle Åström lyfter fram embodied AI, ett begrepp för AI som samspelar med sin omgivning, exempelvis genom en robot. Forskningen handlar bland annat om hur systemen uppfattar omvärlden, agerar och hanterar följderna av sina handlingar.

Han pekar också på så kallade vision-language-action-modeller. I dem kopplas bildinformation och språkliga instruktioner samman med handlingar. Det som en robot ser och instruktionen den får kan tillsammans ligga till grund för vad den gör.

Positioneringsforskningen i LuViRA behandlar en annan del av problemet: hur systemen kan avgöra var de befinner sig. Materialet gör det möjligt att jämföra metoder som använder bild, ljud och radio samt att undersöka hur information från flera sensorer kan kombineras.

Kalle Åström är en av arrangörerna bakom European Conference on Computer Vision, ECCV, som hålls i Malmö den 8–12 september. Enligt Lunds universitet samlar konferensen omkring 6 000 deltagare. Datorseende – teknik som gör det möjligt för datorer att tolka och bearbeta bilder – står i centrum.

Företagen har fullt upp med dagens AI

När Kalle Åström får frågan om vad företag och it-chefer särskilt bör bevaka återkommer han till konsekvenserna av de modeller som redan används.

– Jag tror att vi har fullt upp med att bara hantera det som redan nu finns med språk- och bildmodeller och sådana saker.

Han pekar på hur AI förändrar arbetet med att skriva kod, producera text och skapa bilder. Det väcker frågor om hur arbetet ska organiseras och vilken kompetens verksamheterna behöver.

Kalle Åström uppfattar att företag omprövar både hur många personer de ska rekrytera och vilken kompetens de söker.

– Hur ska vi jobba? Vem ska vi ha anställda och vad ska vi göra?

Perspektivet sträcker sig längre än till nästa rekrytering. Kalle Åström lyfter frågan om hur arbetsgivare ska se till att personalens kompetens fortfarande är relevant om tio eller tjugo år.

Det är frågor som han bedömer att företagsledare och it-chefer redan brottas med, samtidigt som AI-utvecklingen fortsätter i högt tempo.

– Det här kommer vi att få jobba med de närmaste åren.