”2026: När digitaliseringens andra våg ska leverera på riktigt”

2026 blir även året då agentisk AI på allvar tar plats i verksamheterna. Företag börjar integrera AI-agenter som utför arbetsuppgifter, tar beslut och interagerar med både människor och andra system. Det kräver nya roller, som exempelvis Chief AI Governance Officer, med ansvar för att säkerställa att tekniken används ansvarsfullt, effektivt och i enlighet med både affärskrav och regulatoriska ramar. Här handlar styrning inte om att bromsa innovation, utan om att möjliggöra skalbarhet, förtroende och faktiska resultat.

Men AI kan inte leverera värde i ett vakuum. Data måste vara redo – inte all data, utan rätt data – strukturerad, tillgänglig och meningsfull. Det krävs vidare “human readiness” eller “human in the loop”, att människor vet hur AI ska användas, hur det påverkar deras arbete och hur organisationen och processerna måste förändras för att få full utväxling.

AI är inte en modul som enkelt kan läggas ovanpå gamla strukturer. För att skapa verkligt värde krävs nya sätt att arbeta, organisera och samarbeta. Många projekt misslyckas inte för att tekniken brister, utan för att ingen vet hur den ska användas i praktiken.

Vi ser samtidigt hur tekniken flyttar närmare användaren, med edge computing som möjliggörare för realtidsbeslut, lokal databehandling och snabbare interaktioner. För organisationer med distribuerade verksamheter eller kundnära processer innebär detta både nya möjligheter och växande krav på säkerhet, integration och systemförvaltning.

Den växande digitala infrastrukturen för också med sig ett växande energibehov. AI-träning, storskaliga datacenter, och distribuerade noder för edge-analyser är alla energiintensiva. Därför behöver vi prata mer om optimering, återanvändning och design för energieffektivitet snarare än enbart klimatambitioner. Grön digitalisering handlar nu lika mycket om driftskostnad och robusthet som om hållbarhetsmål.

Fokus på förändringsledning

En annan central utmaning för 2026 är kompetensgapet. För många organisationer är det inte brist på teknologi som håller tillbaka effekten av digitalisering, utan brist på förmåga att förvalta, vidareutveckla och integrera den i vardagen. För att nå framgång måste kompetensförsörjning bli en strategisk prioritet, med fokus på kontinuerligt lärande, förändringsledning och samverkan mellan affär och IT.

Vi ser också ett växande intresse för digitala plattformar och portföljtänkande som får olika delar av verksamheten att hänga ihop, från planering till leverans. Det handlar om att skapa transparens, samordning och uppföljning, inte minst för att tydliggöra investeringars utväxling och effektivisera resursanvändning. Här spelar integrerade ekosystem av verktyg och system en avgörande roll. I ett alltmer fragmenterat landskap krävs förmågan att skapa robusta, överblickbara och styrbara samarbeten mellan leverantörer, verktyg och team.

För att nå dit krävs samtidigt att vi gör upp med våra tekniska skulder. Många företag sitter fast i föråldrade system, fragmenterade plattformar och ineffektiva processer. Det är svårt att skapa framtidens digitala verksamhet på gårdagens arkitektur. Modernisering, konsolidering och molnmognad måste prioriteras, både för att förenkla för dagens användare och för att bygga kapacitet för framtida behov.

En studie som Radar har genomfört på uppdrag av Nagarro under 2025, visar tydligt att den digitala mognaden i svenska verksamheter fortfarande varierar stort, men att de som lyckas gå från teknikfokus till värdefokus får störst utväxling på sina investeringar.

Vi står inför ett skifte. Ett skifte som inte handlar om att springa på alla nya trender, utan om att leverera på det vi redan investerat i. Från pilot till produktion. Från innovation till impact. Från teknik till verkligt värde.

Frederik Sahlin är försäljningschef på Nagarro Sverige