Inga produkter i varukorgen.
Kommuner använder AI brett – men saknar strategi och kompetens
AI Trots politiska ambitioner om att AI ska effektivisera och utveckla välfärden saknar en majoritet av Sveriges kommuner både tydlig styrning och tillräcklig kompetens för att använda tekniken strukturerat. Det visar en ny kartläggning från fackförbundet Akavia om AI-användningen i landets kommuner.
Anna Nitzelius | Foto: Pressbild & Adobe Stock
Samtliga kommuner som svarat på undersökningen uppger att de använder AI i någon form.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Techtidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I de flesta fall sker användningen dock sporadiskt och drivs av enskilda medarbetare, snarare än genom gemensamma strategier eller organisatorisk styrning. Endast var fjärde kommun har i dag en fastställd AI-strategi.
– Det är anmärkningsvärt att AI används brett utan att det finns tydliga riktlinjer för varför och hur tekniken ska användas. Det riskerar att leda till både ineffektivitet och rättsosäkerhet. Kommunerna behöver stärka styrningen och i det arbetet involvera fackliga företrädare. Den svenska modellen har tjänat oss väl i tidigare teknikomställningar, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.
Kompetensutvecklingen släpar efter
Enligt rapporten används AI främst för administrativa uppgifter som översättning, mötesanteckningar och textbearbetning. Tekniken används även inom skola, utbildning samt ledning och styrning.
Däremot är användningen betydligt lägre inom områden som miljö och hållbarhet, där endast var fjärde kommun uppger att de använder AI.
Kompetensutvecklingen släpar också efter enligt rapporten. Endast sju procent av kommunerna har gett alla medarbetare någon form av utbildning inom AI. I många fall är utbildningsinsatserna begränsade till chefer eller särskilda specialistfunktioner.
– Förväntningarna på kommunernas AI-användning är höga, men utan kompetensutveckling lämnas ansvaret på individnivå. Det är inte hållbart, vare sig för verksamheten eller för arbetsmiljön. Dessutom anger var femte att de är beredd att byta arbetsgivare på grund av bristande AI-mognad. Det är illavarslande för en sektor som redan kämpar med kompetensförsörjningen, säger Anna Nitzelius.
Kartläggningen visar också på stora skillnader mellan stora och små kommuner. Större kommuner har i betydligt högre grad strategier, riktlinjer och utbildningsinsatser på plats, medan mindre kommuner halkar efter.
Vill du läsa rapporten i sin helhet kan du göra det här.
