Inga produkter i varukorgen.
”Varför måste ny teknik så ofta fälla krokben på sig själv?”
krönika Skulle inte esim göra livet som mobilanvändare mycket enklare? Och varför blev det istället precis tvärtom? Många vill vara först med den senaste tekniken, men ofta kostar det mer än det smakar, konstaterar Mats Stålbröst i en krönika.
Ni vet hur det är. Plötsligt kommer företagets it-person förbi med en pryl i en kartong och förklarar att du måste uppgradera till nästa generation eftersom leasingavtalet är på väg att löpa ut. Det är bara att göra som man blir tillsagd.
Detta hände mig nyligen och när jag plockade upp den nya Iphone-modellen och placerade den jämsides med min ”gamla” Iphone så verkade det ärligt talat inte finnas någon skillnad alls. Men det är inte det den här krönikan ska handla om.
Idag är det, tack vare Apples smarta funktioner, oerhört smidigt att flytta över innehållet från en gammal Iphone till en ny. Men plötsligt tog det stopp när jag överförde innehållet till min nya mobil. Det dök upp ett felmeddelande på Iphone-skärmen, som något korthugget förklarade att mitt gamla esim inte kunde flyttas över till min nya Iphone.
Vid mitt förra Iphone-byte var det enkelt gjort att flytta över det fysiska sim-kortet till den nya mobilen, men nu hade jag istället ett virtuellt esim som skulle flyttas över och det visade sig vara mer komplicerat.
Börjar hända saker även på den svenska marknaden
För att sätta esim i ett sammanhang så började branschorganisationen GSMA redan 2010 tala om ersättare till de fysiska sim-korten i form av ett helt mjukvarustyrt sim-kort. Som med mycket annan ny teknik har det tagit tid innan esim fått sitt genombrott, men nu börjar det hända saker även på den svenska marknaden.
Apple införde esim i Iphone 2018 och nu bedömer man att marknaden är redo för en Iphone helt utan möjlighet att installera fysiska sim-kort. Den senaste Iphone 17-modellen säljs, åtminstone i vissa länder, nämligen helt utan plats för ett fysiskt sim-kort. Att operatörerna uppskattar utvecklingen råder det inga tvivel om eftersom hanteringen av fysiska sim-kort är både tidsödande och kostsam, men för oss slutanvändare är det en helt annan historia.
Åter till mitt problematiska byte av mobiltelefon. Efter ett besök på operatörens supportsidor visade det sig att jag var tvungen att först deaktivera esim på den gamla mobilen innan jag skulle ges möjlighet att beställa ett nytt esim i användarportalen på webben. Det varnades också för att både det ena och det andra kunde ställa till det i denna process och i värsta fall måste man kommunicera med företagets it-administratör.
Jag var inte helt förtjust i konceptet att jag först måste deaktivera mitt esim och sedan inte vara helt säker på att kunna skapa ett nytt, men den här gången gick det faktiskt vägen i första försöket. Men vad hade hänt om det hade dykt upp problem under processen, något som många användare vittnar om? Då hade jag plötsligt stått där utan mobilabonnemang och utan möjlighet att ta emot autenticeringskoder eller ringa supportavdelningen. Med esim känns det plötsligt betydligt mer riskabelt, och komplicerat, att byta till en ny mobil.
Apropå risker så har det också visat sig att esim kan utgöra en sårbarhet när det gäller kapning av sim-kort, ett fenomen som vuxit i omfattning. Det går helt enkelt ut på att bedragare, genom att lura operatören, tar över ditt mobilabonnemang för att komma åt känslig information och bankkonton. Medan ett fysiskt sim-kort i regel skickas ut med posten kan ett esim skapas och överföras blixtsnabbt om bedragarna agerar på rätt sätt.
Men det gäller väl som alltid att försöka se det positiva när förändringens vindar blåser. Vi behöver åtminstone inte längre ha koll på de där små metallgemen som används för att avlägsna de fysiska sim-korten.
