Lenovos CTO: ”Många bränner sin AI-budget allldeles för snabbt”

Han har jobbat på Lenovo i drygt elva år och har en bakgrund inom datacenter. Tidigare har han ansvarat för HP:s datacenterverksamhet i Norge och haft motsvarande roller inom Lenovos infrastrukturverksamhet i både Norge, Sverige och Norden. Sommaren 2024 gick han in i sin nuvarande roll, där uppgiften är att knyta ihop Lenovos breda teknikportfölj med kundernas strategiska behov.

Enligt Espen Hjertø handlar samtalen allt oftare om hur it-chefer ska bygga en miljö där AI blir en naturlig del av verksamheten utan att man tappar kontrollen över kostnader, datahantering och säkerhet.

– Många har bränt sig genom att bara kasta sig ut och starta en AI-implementation som ett vanligt projekt. Om du har ett företag med tusen anställda och vill få AI som en naturlig del av driften och det dagliga arbetet för alla, då krävs det mycket kompetensutveckling och mycket träning.

AI-tekniken allt mer kostsam

En av de mest konkreta utmaningarna är kostnaden. När AI-tjänster börjar användas brett i organisationen blir tokenförbrukning snabbt en styrningsfråga för både it-chefen och finansavdelningen. Espen Hjertø ser dessutom en utveckling där AI-tekniken blir allt mer kostsam att använda.

– Jag tror att kostnaderna kommer att öka och jag ser också att våra kunder inte har kontroll över vad det kommer att kosta. Vad betyder en token som är valutan i AI? Och hur lång tid tar det innan jag har förbrukat dem?

Han beskriver hur frågan har blivit akut hos flera Lenovo-kunder. Under samma vecka som intervjun genomförs har han pratat med både offentliga och privata organisationer som redan har gjort slut på sina AI-budgetar för 2026. En av dem gjorde det redan i mars.

För ett år sedan mötte Espen Hjertø många kunder som hade fått pengar från ledningen med ett tydligt uppdrag: satsa dem på AI-projekt. Många startade projekt, men alla hade inte en tydlig strategi eller ett avgränsat problem att lösa. Nu kommer nästa fas. Ledningsgruppen vill veta vad projekten har resulterat i.

– Nu efterfrågar cheferna avkastning på de projekt som startades för åtta, tio eller tolv månader sedan. Och det är inte så många som ser att investeringen redan har lönat sig, säger han.

Visst finns det också framgångsrika projekt. Enligt Espen Hjertø har de ofta en sak gemensam: de har börjat med ett tydligt problem snarare än med tekniken i sig. Det kan handla om en chattbot med ett definierat syfte eller en bank som använder AI för bedrägeridetektion och kopplar tekniken till expertkunskap inom finans och risk. Då blir AI en del av en affärsstrategi, inte bara ett verktyg.

För dagens it-chefer innebär det att AI-tekniken måste kopplas till ekonomi, data, säkerhet och drift. Espen Hjertø menar att många organisationer behöver börja med att skapa en mer medveten relation till sin AI-användning. Vad ska tekniken användas till? Vilka data ska användas? Vem ska ha tillgång till lösningen? Och vad får det kosta?

Särskilt datafrågan är kritisk. När företag börjar använda AI för att söka, analysera och sammanställa information i interna system blir bristen på datakontroll snabbt en risk.

”Många har inte kontroll på sina data”

– Vi ser kunder som försöker läsa alla sina data med hjälp av AI. Gamla data, nya data, vad som helst. Men många har inte kontroll på sina data. Vilka är mina konfidentiella data? Vilka är publika internt men inte externt? Om man sätter på en AI som kan söka i allt det där har man noll kontroll på om den kanske svarar med konfidentiella data.

Enligt Espen Hjertø blir AI också en kraft som driver fram mer hybrida it-miljöer. Lenovo gjorde nyligen en undersökning där över 80 procent av de tillfrågade kunderna uppgav att deras framtida molnstrategi är hybrid cloud. Men han menar att utvecklingen är bredare än så.

– Det jag hör från kunderna är att det inte bara är molnstrategin som blir hybrid framöver, utan hela compute-strategin. Oavsett om det gäller AI eller moln är det hybrid man vill ha.

Espen Hjertø tror att lokal beräkningskraft får större betydelse framöver. Istället för att vara helt beroende av externa molntjänster för att genomföra AI-beräkningar kan en del göras lokalt på användarens dator, i egna servrar eller i ett lokalt datacenter.

Han beskriver också hur fler kunder vill ta hem data till Sverige, Norge, Norden eller helt enkelt till en leverantör de verkligen litar på. Inte nödvändigtvis för att lämna de stora molnplattformarna helt, utan för att skapa en miljö där verksamheten kan fortsätta även om ett datacenter eller en extern tjänst råkar ut för något slags störning.

Han menar att dagens teknik möjliggör detta på ett helt annat sätt än hur det såg ut för tio år sedan. Lösningar från exempelvis Microsoft, VMware, Google och Amazon gör det möjligt att bygga verkligt hybrida miljöer.

Men valet av arkitektur beror på verksamhetens behov. Om en fabrik är beroende av molnet för att robotar och maskiner ska fungera blir internetuppkopplingen en kritisk sårbarhet. Därför ser Lenovo att många kunder etablerar lokala moln i sina egna lokaler, som kan hålla verksamheten i gång även vid avbrott.

De stora molnleverantörerna har gjort mycket för att erbjuda lokal närvaro och suveränitet. Microsoft har till exempel datacenter i flera nordiska länder. Men Espen Hjertø menar att frågan inte bara handlar om var data ligger, utan också om vilken osäkerhet organisationen är beredd att acceptera.

– Du kan naturligtvis välja att ha dina data i deras datacenter. Men det råder fortfarande osäkerhet kring om amerikanska myndigheter kan få tillgång till dina data. Bara osäkerheten gör att kunder kontaktar oss och försöker förstå vilka möjligheter som finns.

En sådan möjlighet kan vara att skapa en lokal kopia av de data som verksamheten arbetar med, eller att använda en frånkopplad version av en molnplattform i en lokal miljö. Samma logik syns i frågan om lokal AI-träning. Espen Hjertø berättar om en kund som är van vid att utveckla och träna AI-modeller i stora hyperscale-kluster, men som nu ser fördelar i att investera i egen hårdvara.

– De berättar att det är enklare för dem att göra en engångsinvestering i lokala, kraftfulla maskiner. Det kunderna säger är: låt mig göra en engångsinvestering så att jag kan komma i gång, och sedan kan jag släppa lös projektgruppen utan att tänka på kostnaden.

Exit-strategi har blivit en strategisk fråga

En annan viktig, strategisk fråga handlar om exit-strategier. Enligt Espen Hjertø blev frågan tydligare i samband med den politiska osäkerhet som växte fram under förra året. Kunder började i större utsträckning fråga hur de skulle kunna ta hem data eller byta driftmodell om de blev tvungna.

– Många har börjat skapa strategier och projekt för att få kontroll på sina data. Inte nödvändigtvis för att genomföra en exit, men för att få kontroll så att om man hamnar i en situation där man måste dra ut data och ta hem dem, då vet man vad man ska göra.

– Att ha en exitstrategi har på ett sätt alltid varit smart. Man bör ha en strategi för vad man gör om man ska ändra leverantör eller byta leverantör. Men det har blivit ett hetare ämne på grund av den globala politiska osäkerheten.

Espen Hjertø menar att organisationer inte måste genomföra dramatiska förändringar omedelbart. Men de måste ha ett förhållande till vad som händer om de tvingas agera.

– Vi säger inte att man bör göra en exit nu. Men på grund av osäkerheten kan man hamna i en situation där man måste göra något. Då bör man ha en strategi för exit från där man har sin it-drift i dag, säger Espen Hjertø.