Hon jagar inköpsfusket som systemen missar

Det är ett av exemplen hon tar upp när Techtidningen träffar henne på konferensen SAS Innovate on Tour i Stockholm. Hon hjälper kunder att upptäcka och förebygga fel, oegentligheter och ekonomiskt läckage i inköpen. På SAS Institute kallas området procurement integrity.

Spåren kan finnas i affärssystemen. Svårigheten är att få ihop uppgifter som är utspridda mellan olika system, verksamhetsdelar och länder.

– En enskild transaktion kan se helt normal ut. Det är först när man kopplar samman leverantörer, kontrakt, fakturor och betalningar som vissa mönster blir synliga, säger hon.

Även dubbelfakturor som skickats av misstag eller inköp som avviker från avtalade priser kan bli kostsamma.

Leverantören bakom namnet

Natasa Vlajic lyfter också frågan om vem företaget betalar. En leverantör som verkar vara ny kan ha kopplingar till en aktör som tidigare har svartlistats. Med analysverktyg går det enligt henne att hitta indirekta samband som är svåra att se vid en manuell granskning.

Även snarlika namn kan ge anledning att granska en leverantör närmare. Sådana likheter kan missas om kontrollen bara söker efter exakt samma stavning. Bedragare hittar ofta sätt att ta sig runt den typen av kontroller, säger hon. För att slå fast att det rör sig om fusk krävs mer än en namnlikhet.

Riskerna bakom nätbygge och underhåll

För telekomoperatörer pekar Natasa Vlajic särskilt på nätbyggen och underhåll. Arbetet involverar ofta underleverantörer i flera led, och tjänsterna kan vara svåra att standardisera. Det skapar enligt henne utrymme för fel, oegentligheter och ekonomiskt läckage.

Hon tar nätunderhåll i flera regioner som exempel. En granskning över regiongränserna kan visa liknande fakturor i olika delar av organisationen eller återkommande skillnader mellan fakturor och avtal. Analysen kan också ge signaler om misstänkt samverkan mellan leverantörer.

EU ökar trycket på leverantörskontrollen

Leverantörerna får också större uppmärksamhet i EU:s cybersäkerhetsarbete.

NIS2 kräver att verksamheter som omfattas hanterar cybersäkerhetsrisker i leverantörskedjan. Även säkerhetsrisker hos direkta leverantörer och tjänsteleverantörer ska bedömas.

I februari 2026 antog EU:s NIS-samarbetsgrupp en gemensam verktygslåda för säkerhet i it- och kommunikationsteknikens leverantörskedjor. Den frivilliga vägledningen ger råd om hur kritiska leverantörer kan bedömas och hur beroendet av högriskleverantörer kan minska.

EU-kommissionen har dessutom föreslagit en revidering av EU:s cybersäkerhetsakt med åtgärder mot riskfyllda leverantörsberoenden och otillbörlig utländsk påverkan. Förslaget, som fortfarande behandlas, pekar särskilt ut telekomnäten.

Cyberrisker och felaktiga betalningar kräver olika kontroller. Natasa Vlajic ser ett gemensamt behov av att veta vilka leverantörer företaget anlitar, hur de hänger ihop och vilka beroenden affärerna skapar.

Tusentals avtal att hålla reda på

Var börjar då ett företag som vill granska sina inköp?

Enligt Natasa Vlajic går det att komma långt med uppgifter ur organisationens affärssystem, kompletterade med extern data. När en utredare har hittat ett nytt misstänkt mönster kan en AI-assistent hjälpa till att söka efter samma mönster i resten av organisationens data.

Hon beskriver också hur kunder kombinerar inköpsanalys med agentisk AI för att löpande jämföra inköpen med avtalen. Stämmer priserna? Följs de övriga villkoren? Finns det inköpsfördelar som företaget ännu inte har utnyttjat? För en organisation med tusentals kontrakt kan det innebära att delar av ett omfattande granskningsarbete automatiseras.

Ansvaret för granskningen varierar mellan kunderna. Det kan ligga hos internrevisionen, inköps- eller ekonomifunktionen eller hos dem som arbetar med regelefterlevnad. Hon förespråkar ett separat granskningssystem som kan hämta uppgifter ur de olika affärssystem som stora organisationer ofta har.

Natasa Vlajic ser en möjlighet att automatisera delar av granskningen även i branscher som hittills saknat ett systematiskt sätt att följa upp inköpsläckage. Fler inköp kan granskas löpande och risker upptäckas tidigare, menar hon.

– Med den skalan kan vi ofta vara brandlarmet som går av innan skadan är skedd, säger Natasa Vlajic.