Huddinge satsar på bygglovsrobot: ”Beslut på 45 sekunder”

Nu står det klart att Bygglovs- och tillsynsnämnden kommer att investera ytterligare en miljon kronor i ai och digitalisering under verksamhetsåret 2025.

– Bygglovsroboten Hubo ska få många nya arbetsuppgifter och lösgöra handläggare för mer komplexa ärenden. Jag tror att Hubos arbete på sikt kommer leda till att vi kan sänka en del taxor, kanske redan 2026, säger verksamhetsordförande, Annie Östlund (C).

Annie Östlund förklarar att den initiala investeringskostnaden för teknisk utveckling kan vara relativt hög, men att man räknar med att kostnaden kommer att kunna tjänas in genom effektiviseringar när utvecklingen har nått längre.

– Ett exempel på sådan effektivisering är att hitta delar av handläggning som passar att automatisera så att våra medarbetare kan fokusera på de mer komplexa frågorna där deras profession behövs. På så sätt nås också hög kvalitet och den sökande får snabbare hjälp, säger hon.

Beslut på 45 sekunder

Ai-medlen i verksamhetsplanen ska främst användas för att vidareutveckla bygglovsroboten Hubo, som i somras fattade beslut om en eldstad på 45 sekunder.

– Även om alla ärenden inte kan handläggas så snabbt ger det en fingervisning om Hubos potential. I de fall vi kan hitta mer repetitiva processer med mindre komplexitet kan Hubo tillsammans med ai göra att vissa delar av processer kan automatiseras helt. Kopplar vi Hubo samman med ai så kan roboten själv nosa upp ärenden som kan få robotstöd. Ett sådant är att kunna vara i kontaktat med sökande kring sådant som saknas redan innan en handläggare har fått ärendet till sig, säger Annie Östlund.

Samtidigt vill hon inte föregå den kommande innovationsupphandlingen kring ai som Huddinge kommun snart ska genomföra. Hon hoppas att den kommer att ge dem fler idéer och lösningar än vad de själva kan föreställa sig.

– Innovationsupphandlingen bygger på att vi inte på förhand pekar ut vad som ska göras utan att vi med hjälp av de som inte kan bygglovsprocessen, men som vet vad ai kan, kommer att komma fram till innovativa lösningar för både verksamheten och sökande.

Tredimensionell stadsmodell

En annan punkt i verksamhetsplanen handlar om flera uppdrag för att skapa en effektivare samhällsbyggnadsprocess, däribland implementeringen av en tredimensionell stadsmodell.

– Genom att tillhandahålla geodata i en tredimensionell stadsmodell så blir informationen genast mer visuell och tillgänglig. Jag tänker mig att modellen kan underlätta dialogen med kommuninvånarna genom att det blir lättare att se hur staden kommer att utvecklas, säger Annie Östlund.

Vidare förklarar hon att syftet är att göra det tydligare och mer verklighetstroget för både beslutsfattare och kommuninvånare. En 3d-stadsmodell skapar också möjligheter för visualisering och analys av befintliga byggnader, infrastruktur och kommande projekt. Den möjliggör dessutom simuleringar av exempelvis buller, vind och skyfall.

– Informationens aktualitet och kvalitet är oerhört viktig för att säkerställa kvalitativ analys och korrekta beslutsunderlag. Geodata används i samtliga av samhällsbyggnadsprocessens faser. Felaktiga och bristfälliga grunddata kan få dyra och allvarliga konsekvenser för stadsbyggnadsprojekten, avslutar hon.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se