Mobilappar kritiska för Sveriges it-infrastruktur: ”Måste alltid finnas en backuplösning”

Sverige beskrivs som ett av världens mest digitaliserade länder och idag utgör apparna en viktig komponent i landets finansiella, medicinska och administrativa funktioner. Till exempel använder över 90 procent av den vuxna befolkningen i Sverige BankID-appen på en regelbunden basis.

Men inte nog med att appar som BankID, Skatteverket och Försäkringskassan hör till de mest använda apparna i Sverige – svenskarna är dessutom nöjda med användarupplevelsen som de offentliga apparna erbjuder. Det gör att Sverige sticker ut i jämförelse med till exempel Danmark, där landets motsvarighet till BankID används flitigt, men inte är särskilt högt rankad av användarna.

– Det svenska exemplet visar att offentliga tjänster kan vara både tvingande och omtyckta – en kombination som få länder har lyckats med, säger Mayako Fagerfjäll, Sverigechef på Framna.

Vad är det som gör att svenskarna uppskattar appar från myndigheter?

– Dels tror jag att det handlar om att vi i Sverige har en hög digital vana och förväntar oss att kunna göra alla våra ärenden digitalt, även i kontakten med myndigheter och offentlig sektor. Det ställer krav på våra svenska myndigheter som faktiskt har varit duktiga på att digitalisera på ett sätt som underlättar för användaren. Men det är också tack vare appar som BankID och Swish, som har blivit en så självklar del av vår digitala infrastruktur. De förenklar annars komplicerade uppgifter, allt från att logga in hos Försäkringskassan till att deklarera eller betala räkningar, säger Mayako Fagerfjäll till Techtidningen.

– Appar som Försäkringskassan och Skatteverket är byggda för att lösa vardagsproblem, inte bara spegla myndighetens behov. Det skapar en känsla av att de är till för mig som medborgare, och det bygger förtroende.

På Framna ställer man sig också frågan om vi verkligen är rustade för att hantera eventuella attacker mot den infrastruktur som apparna är beroende av. BankID har utsatts för flera ddos-attacker, vilket i sin tur har orsakat stora störningar i många olika digitala tjänster.

Hur ska en beredskapsplan se ut för en app-utvecklare? Vilka åtgärder ska man vara redo att vidta vid cyberangrepp eller andra störningar?

– För det första handlar det om att ha redundans – alltså backuplösningar, både tekniskt och i organisationen. För det andra behövs snabba återställningsplaner som är testade, inte bara skrivna i en pärm. Och för det tredje krävs tydlig kommunikation: användarna måste snabbt få veta vad som händer och hur de påverkas. Vi ser att det ofta är osäkerheten som skapar störst frustration, inte själva avbrottet, säger Mayako Fagerfjäll.

– Tilliten till offentliga appar är hög i Norden, men just därför måste robustheten också vara på topp – särskilt i ett läge där till exempel BankID eller digitala sjukvårdstjänster blir centrala även i krissituationer .

Vilka är de största hoten mot apparna?

– Jag skulle säga tre saker: Cyberattacker och dataintrång, särskilt riktade mot känsliga appar inom finans, identitet och hälsa. Teknologisk fragmentering, där appar inte hänger med i utvecklingen av nya gränssnitt som AI-assistenter eller XR-plattformar. Misslyckande att möta användarnas behov, det leder till frustration eller bristande engagemang, särskilt i appar som kräver daglig interaktion, men inte lyckas skapa verkligt värde. Hotbilden handlar alltså både om yttre säkerhetsrisker och inre användarutmaningar, konstaterar Mayako Fagerfjäll.

Vilka är dina tre viktigaste tips till någon som vill ta fram en framgångsrik app idag?

– Framgångsrika appar byggs på tre saker: förståelse för användaren, teknisk kvalitet och långsiktig utveckling. Förstå din användare på djupet, inte bara vad de gör utan varför de gör det. Fokusera på att förenkla deras vardag. Appar som gör livet enklare – som sparar tid, minskar friktion och automatiserar tråkiga uppgifter – är de mest uppskattade. Det handlar om att vara relevant.

– Bygg med kvalitet från början, både tekniskt och designmässigt – användarna märker om det är hafsigt. Satsa på tillit och robust prestanda. Användare måste kunna lita på att appen fungerar – varje gång. Särskilt viktigt i appar som rör ekonomi, hälsa eller myndighetskontakter.

– Tänk långsiktigt. En app är aldrig färdig, lanseringen är bara början. De mest framgångsrika apparna är de som kontinuerligt utvecklas, förfinas och anpassas utifrån användarnas förändrade behov. Var lyhörd, samla in feedback och våga justera. Se samtidigt till att dra nytta av de tekniska möjligheter som ständigt tillgängliggörs av de stora plattformarna, vare sig det handlar om AI, nya gränssnitt eller integrerade tjänster. Det är här framtidens innovation och konkurrenskraft föds, säger Mayako Fagerfjäll.