Nutanix-chefen: Därför måste svenska CIO:er bygga för det oförutsägbara

– Det är flera väldigt stora förändringar som sker samtidigt. Geopolitik och regulatoriska krav har gjort att kontroll över data och frågor om digital suveränitet har blivit mycket viktigare än tidigare, säger Mats Ericson till Techtidningen.

Säkerhet är långt ifrån ett nytt fokusområde för CIO:n. Men enligt Mats Ericson har betydelsen ökat ytterligare under de senaste åren, samtidigt som organisationerna måste försöka hålla nere kostnaderna. Resultatet är en allt större komplexitet, vilket ställer krav på en moderniserad it-infrastruktur.

Men enligt Mats Ericson handlar inte modernisering nödvändigtvis om att gammal teknik automatiskt ska ersättas med ny. Den viktigaste frågan är istället hur organisationen skapar möjlighet att ändra riktning.

– Det vi har lärt oss de senaste åren är att man måste skapa handlingsfrihet så att man kan anpassa sig när tekniken, ekonomin eller omvärlden förändras.

Nyligen kom beskedet att Nutanix utsett Arrow Enterprise Computing Solutions, SEC Datacom och TD Baltic till nya distributörer i Norden och Baltikum. Förändringen är tänkt att stärka bolagets partnernätverk och driva tillväxt inom hybrid multicloud, cloud native och AI. Enligt Nutanix ska upplägget ge bättre lokal närvaro, teknisk kompetens och stöd till partners i en tid då många företag moderniserar sin it-infrastruktur.

För en CIO som står inför en större modernisering rekommenderar Mats Ericson att inte börja med själva infrastrukturen. I stället bör den första kartläggningen göras högre upp i it-miljön.

– Om jag var CIO skulle jag börja med att titta på applikationerna och försöka stycka upp den här enormt stora, komplexa elefanten i mindre delar. Kartlägg vilka applikationer som är kritiska för verksamheten, vilka som innehåller känslig data, vilka som behöver moderniseras, vilka som kan flyttas och vilka som borde avvecklas.

Mats Ericson anser att prioriteringen bör styras av var organisationen kan se ett tydligt affärsvärde eller en tydlig risk. Det är också en princip som återkommer när AI kommer in i diskussionen och ställer nya krav på de tekniska plattformarna.

– AI-applikationer är inte anpassade för att köras på klassisk traditionell infrastruktur. Den hänger inte med i skalbarhet, prestanda och hastighet. Där behöver man bygga ett underliggande lager som kan hantera den här typen av last.

Olika arbetslaster hanteras i en gemensam plattform

Nutanix har sitt ursprung i traditionell hantering av virtuella maskiner och hci (hyperkonvergerad infrastruktur), men Mats Ericson berättar att containerhantering blivit ett snabbt växande område. Nästa lager som läggs ovanpå är AI-laster och målsättningen är att de olika typerna av arbetslaster ska kunna hanteras i en och samma plattform.

AI används inte bara i verksamhetens applikationer. Mats Ericson ser hur diskussionen börjar flyttas mot att använda tekniken för att automatisera själva it-driften och manuella processer inom it-organisationen. Även om utvecklingen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, så riktar många organisationer intresset mot agentisk AI.

Än så länge ser han dock mer diskussion än omfattande produktion. Samtidigt bedömer han att utvecklingen kan gå snabbt när organisationerna väl börjar omsätta de investeringar som nu görs i praktiken.

– Det är alltid riskabelt att sätta en tidslinje, men om tolv månader kommer vi att se en betydligt större driftsättning av agentisk AI än i dag. De investeringar som vi ser kunder göra i dag är framför allt på agentisk AI, men att rulla ut det storskaligt kan ta lite tid.

En annan aktuell fråga handlar om kostnader på AI-området. AI kräver stora investeringar i bland annat GPU:er, minne och servrar samtidigt som användningen av externa AI-tjänster kan bygga löpande kostnader som organisationen har svårt att förutse.

Mats Ericson ser därför ett växande fokus på hur investeringarna ska kunna räknas hem och hur användningen ska styras. En särskild utmaning uppstår när användarna själva får tillgång till externa AI-tjänster. Om organisationen saknar kontroll över hur de används finns en risk att tokenförbrukningen leder till betydligt högre kostnader än planerat.

Nutanix har därför utvecklat Nutanix Enterprise AI, där organisationer kan sätta policys för vilka AI-tjänster olika roller får använda och begränsa användningen. En del av tanken är också att kunna kontrollera AI-anrop mellan interna resurser och externa tjänster för att minska dataläckage.

– Väldigt många organisationer börjar förstå att om man bara släpper AI fritt så finns det en potential att driva mycket mer kostnad än vad man kanske hade budgeterat för. Man behöver kunna styra AI-anrop mot interna miljöer när det går och använda externa tjänster när det behövs, i stället för att få ett tokenslöseri som gör att kostnaderna skenar.

Samtidigt har diskussionen om digital suveränitet satt nytt fokus på var organisationernas data och applikationer faktiskt körs. Men Mats Ericson ser inte utvecklingen som att det publika molnet håller på att försvinna. Snarare handlar det om att bli mer selektiv och placera olika arbetslaster där det är mest lämpligt utifrån ekonomi, regulatoriska krav och användningsmönster.

Arbetslaster som används kontinuerligt och har ett relativt statiskt nyttjande behöver inte nödvändigtvis ligga i ett publikt moln. Tjänster med exempelvis varierande användning kan däremot få en bättre ekonomi där. Resultatet blir en rörelse mot hybrida miljöer, förstärkt av diskussionen kring digital suveränitet och regulatoriska krav.

Men när det gäller möjligheterna att genomföra ändringar, exempelvis när det gäller molnstrategin, kan olika slags teknikberoenden utgöra begränsningar. Även om CIO:n vet vart organisationen behöver ta sig kan det vara svårt att genomföra förändringen snabbt.

– Jag tror att de flesta svenska CIO:er har koll på vad som behöver göras utifrån regulatoriska krav och ekonomiska fördelar. Men att omsätta det till praktiskt användande är lättare sagt än gjort. Man har byggt in sig i teknikberoenden på olika sätt. Viljan finns, men den tekniska förmågan kanske inte alltid går så snabbt som man hade önskat.

Diskussionen riskerar att börja i fel ände

Ett vanligt misstag i moderniseringsprojekt är enligt Mats Ericson att diskussionen börjar i fel ände. Organisationen börjar prata om moln, AI, containers och plattformar innan man har definierat vilket problem tekniken faktiskt ska lösa.

I stället bör CIO:n först formulera verksamhetskraven. Är målet att sänka kostnaden, höja säkerheten, skapa förutsättningar för AI, öka hastigheten eller minska beroendet av en viss leverantör? Först när dessa frågor är besvarade blir det meningsfullt att välja teknik, anser Mats Erison.

Det betyder också att modernisering inte ska bli ett självändamål. En fungerande och kostnadseffektiv miljö som inte begränsar verksamheten behöver inte bytas ut bara för att ny teknik har kommit.

Det CIO:n bör undvika är att bygga en miljö utifrån antagandet att dagens förutsättningar kommer att gälla under lång tid framöver. Mats Ericson konstaterar att mycket av det som nu står högst på agendan knappt hade varit relevant i samma diskussion för fem år sedan.

– Bygg inte en miljö som man tror ska hålla för en statisk värld i tio år. Försök i stället bygga in handlingsfrihet och en plattform som är tillräckligt flexibel för att kunna hantera förändrade krav, sådant som händer i omvärlden och nya tekniker som kommer in. Då tror jag att man har störst sannolikhet att göra en lyckad investering. Ha fokus på handlingsfrihet och valfrihet för det oförutsägbara.