Trots ett tapp i global rankning är svenskar enligt undersökningen fortsatt duktiga med att värna sin personliga integritet och använda internet cybersäkert. Så många som 95 procent uppger att de skapar och använder starka lösenord. Vidare uppger 92 procent att de har koll på vilken åtkomst de ska ge olika applikationer medan 89 procent har kännedom kring hur enheter infekteras av malware, och 86 procent att de vet vilka känsliga uppgifter de bör undvika att dela med sig av på sociala medier.
Paradoxalt nog är det endast 24 procent av svenskar som förstår vikten av att läsa användarvillkoren för appar och onlinetjänster. En anledning till detta enligt rapporten är att tjänsters användarvillkor och integritetspolicyer i snitt består av 6 461 ord och tar cirka 27 minuter att läsa.
När det kommer till mer tekniska aspekter är kännedomen desto lägre. Endast en av tio vet vilken metadata som samlas in av deras internetleverantörer (ISP) och en av fem vet inte hur de säkrar sitt Wi-Fi-nätverk i hemmet.
Användningen av artificiell intelligens (AI) ökar kraftigt och med detta tillkommer nya säkerhetsfrågor att ta hänsyn till. Endast 4 procent av svenskar uppger att de känner till vilka integritetsfrågor de behöver tänka på när de använder AI-verktyg i arbetet.
Uppdateringar av appar och operativsystem innehåller i regel en rad åtgärder mot säkerhetsproblem, vilket gör uppdateringar till en av de viktigaste säkerhetsåtgärderna enligt Nordvpn. Trots detta sjönk andelen som anger att de uppdaterar sina appar så snart en uppdatering finns tillgänglig – från 66 procent år 2023 till 54 procent år 2024.
På den positiva sidan har svenskars medvetenhet kring nätfiske, phishing, ökat jämfört mot tidigare. Under år 2023 angav 63 procent av svenskar att de visste hur de skulle hantera nätfiskeattacker, en siffra som år 2024 stigit till 72 procent.
Ur ett nordiskt perspektiv ligger svenskar sämst till gällande kännedom kring cybersäkerhet. Globalt låg Sverige under år 2023 på en delad 5:e plats tillsammans med Danmark och Norge, men har nu backat till 8:e plats. Danmark och Norge har också tagit kliv tillbaka och ligger nu på 7:e plats. Det positiva nordiska exemplet är Finland, som tagit steget upp i rankingen från en 3:e till 2:a plats.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
publicerad 14 augusti 2024