RISE-experten: Det här kan spräcka tidsplanen för Europas AI-gigafabriker

Byggstarten för de första projekten är planerad till 2027. Målet är att anläggningarna ska tas i drift senast i mitten av 2028.

Tor Björn Minde, enhetschef för ICE Datacenter på RISE, bedömer att tidsplanen kan hålla för vissa projekt. Det förutsätter dock att befintlig infrastruktur kan användas.

– Om en befintlig sajt och byggnad används, och Nvidia kan leverera, är 2028 realistiskt för några av projekten. För helt nya byggen blir det svårt, säger han till Techtidningen.

Ska kombinera offentligt och privat kapital

AI-gigafabrikerna ska finansieras genom partnerskap mellan offentliga och privata aktörer.

Det skiljer dem från de AI-fabriker som redan byggs i Europa, enligt Tor Björn Minde.

– De nuvarande offentligt finansierade AI-fabrikerna är relativt små. De privata anläggningarna kan däremot vara enorma, exempelvis de som byggs av Google, Microsoft och Nscale. Gigafabrikerna ska kombinera offentlig och privat finansiering och är tänkta att få stor kapacitet.

EU:s mål är att stärka Europas tillgång till avancerad beräkningskapacitet och minska beroendet av leverantörer på andra kontinenter.

Samtidigt är projekten fortfarande beroende av utomeuropeiska chiptillverkare. EU-kommissionen har tecknat samförståndsavtal med Nvidia, AMD och Qualcomm. Åtgärder för att motverka leverantörslåsning ska också vägas in när anbuden bedöms.

Arbetskraft kan bli en av de största flaskhalsarna

Tillgången till avancerade AI-chip är en av de faktorer som kan påverka projekten. Tor Björn Minde pekar samtidigt på mer traditionella resurser som minst lika stora utmaningar.

– En stor flaskhals är arbetskraften för själva bygget: byggare, elektriker och rörmokare. Sedan handlar det om leverantörskedjan för all utrustning och om det finns tillräckligt med Nvidia-GPU:er.

En AI-gigafabrik kräver mer än ett stort antal beräkningschip. Anläggningarna behöver också omfattande system för elförsörjning, reservkraft, nätverk och kylning.

Tor Björn Minde bedömer att vissa projekt kan komma att dimensioneras för Nvidias kommande system Vera Rubin Ultra. Han pekar särskilt på osäkerheten kring kylning och strömförsörjning vid långvarig drift.

– Det måste fungera att kyla och strömförsörja Vera Rubin Ultra. Det är oprövad teknik i långvarig drift och finns ännu bara i Nvidias labb.

Sverige saknas bland länderna som visat värdintresse

Tio länder har uttryckt intresse för att stå värd för en AI-gigafabrik: Tyskland, Italien, Frankrike, Polen, Tjeckien, Danmark, Finland, Grekland, Portugal och Spanien.

Sverige finns inte med på listan. Tor Björn Minde känner inte till orsaken, men bedömer att landet har goda förutsättningar att bygga storskalig AI-infrastruktur.

– Sverige har alla förutsättningar. Det hade varit bra för Sverige som land att ha egen inhemsk kapacitet. Annars hamnar vi på efterkälken inom AI-infrastruktur.

Sverige deltar samtidigt i den europeiska utbyggnaden genom att medfinansiera en planerad AI-gigafabrik i Finland. Satsningen ska ge svensk offentlig sektor tillgång till avancerad beräkningskapacitet.