Så ska Nordens digitala ryggrad stärkas: ”Ett risktagande”

Bakom investeringen ligger en snabbt växande efterfrågan, inte minst då från nya datacenter och AI-kluster.

– Vi väljer att genomföra detta projekt av två huvudsakliga skäl. Det ena är att vi behöver förstärka kapaciteten där den börjar ta slut. Den här infrastrukturen har legat i många år och nu är det dags att förstärka, säger Patrik Gylesjö, Head of Tech & Delivery på GlobalConnect Carrier till Techtidningen. Han fortsätter.

– Den andra drivkraften är den stora etableringen av nya datacenter i Norden. De behöver inte bara mer kapacitet utan också en mer robust och säker infrastruktur med högre diversitet.

“En massiv förflyttning”

Utbyggnaden sker i en tid då Norden snabbt växer fram som en ny tyngdpunkt i Europas datalandskap.

– Man tror nu att 50 procent av alla datacenter som byggs i Europa kommer att hamna i Skandinavien. Det är en massiv förflyttning, säger Patrik Gylesjö.

Brist på mark och el i Centraleuropa har gjort att investeringarna flyttas norrut till regioner med stabil energiförsörjning och politisk förutsägbarhet. Trafiken måste dock fortfarande kopplas till de stora europeiska hubbarna i Frankfurt, London, Amsterdam och Paris.

– Designstandarden för stora datacenter idag är minst fyra helt oberoende vägar hela vägen ner till de stora hubbarna.

Det är just kraven på redundans och diversitet som driver stora delar av kapacitetsökningen.

Projektet pågår till 2027

Patrik Gylesjö berättar att när delar av dagens stamnät lades för två decennier sedan såg behoven annorlunda ut.

– För 20 år sedan lade man kanske 36 fiberpar och trodde att det skulle räcka för en oändlig framtid. Idag är det snarare standard att lägga ner upp till 144 fiberpar.

De nya högkapacitetskablarna installeras i befintlig infrastruktur och tredubblar datakapaciteten på några av regionens mest trafikerade digitala huvudleder mellan Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Projektet, som är en del av GlobalConnects Bifrost-program, startade i slutet av 2025 och pågår till och med 2027.

I Sverige omfattar arbetet 18 kommuner i Västra Götalands, Värmlands, Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län.

– Vi vill säkerställa att vi ligger i fas så att vi inte hamnar i långa ledtider och missar affärer. Därför försöker vi vara förutseende där vi ser att efterfrågan är på väg.

Är riskbilden överdriven?

Parallellt med landutbyggnaden investerar bolaget i cirka 240 kilometer nya sjökablar som ska binda samman Sverige med Finland, Åland, Estland och Gotland.

Globalt transporteras omkring 95 procent av all datatrafik via sjökablar, men i Östersjön finns i dag bara ett tiotal större förbindelser mellan Sverige, Finland och Baltikum.

– Vår strategi är att det behövs fler sjökablar. Fler rutter är det bästa skyddet och om en kabel går ner ska trafiken kunna ta andra vägar.

Samtidigt menar Patrik Gylesjö att riskbilden ofta överdrivs när det kommer till sjökablar som går av.

– Risken för avbrott på landkabel är betydligt större än på sjökabel. Avbrott på land sker varje vecka, medan vi under 20 år haft väldigt få avbrott på sjökablar.

En utmaning är dock tillståndsprocesserna för nya sjökablar, som enligt Patrik Gylesjö varierar kraftigt mellan olika länder.

– Det viktigaste är att processerna blir mer förutsägbara. Idag är det otydligt hur tillstånd ska se ut och hur lång tid de tar. Det kan ibland kännas som att man börjar med ett vitt papper varje gång.

Det här är bara början

Den totala investeringen i detta projekt uppgår till cirka 40 miljoner euro vilket är en betydande summa. När det kommer till frågan om ROI säger Patrik Gylesjö att projektet inte bara är spekulativt.

– Ofta finns en ankarkund i botten eller någon form av stöd. Det krävs en stabil affärsplan för att räkna hem investeringen. Det är ett risktagande, men inte ett blint sådant.

När både landsträckor och sjökablar är färdigställda 2027 kommer GlobalConnects uppgraderade nät att kunna bära en betydligt större del av den snabbt växande nordiska datatrafiken.

Och enligt honom är det bara början.

– Det kommer att behövas fler förstärkningsprojekt och också helt ny infrastruktur. Det kommer att byggas mycket i norra Skandinavien och förstärkas söderut mot de stora hubbarna i Europa.