Inga produkter i varukorgen.
Sex av tio svenskar saknar grundläggande AI-utbildning
AI Sverige ligger efter på AI-området enligt en ny global undersökning från EY. Förutom att en majoritet helt saknar utbildning känner vi oss mindre bekväma med att använda oss av AI-teknik.
Charlotta Kvarnström, partner på EY.
Sverige är ett av få länder som kan visa upp en nationell AI-strategi. Trots detta ligger vi efter många andra länder när det gäller AI-utvecklingen. Detta enligt den globala undersökningen AI Sentiment Index 2026 som EY låtit genomföra i 23 olika länder.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Techtidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Att Sverige har halkat efter i AI-utvecklingen är något som återkommer i Techtidningens rapportering. För endast några dagar sedan skrev vi om en undersökning från Vivicta och Kairos Future som visade att Sverige ligger efter grannländerna i Norden när det gäller att gå från testfasen till strategisk implementering av AI.
EY-undersökningen, med omkring 18 000 deltagare totalt, delar upp länderna i tre olika kategorier utifrån invånarnas inställning till och användning av AI: pionjärmarknader, övergångsmarknader och eftersläpande marknader. Sverige hamnar i den sistnämnda kategorin tillsammans med länder som Finland, Kanada, Japan och Storbritannien.
– På 90-talet fick Sverige ett digitalt försprång tack vare pc-reformen. Plötsligt hade alla en dator hemma, lärde sig använda den och byggde digital kompetens. Något motsvarande har inte hänt med AI, och det märks. Vi tror att vi hänger med för att vi har hört talas om ChatGPT, men verklig kompetens byggs genom daglig användning, nyfikenhet och utbildning. Och där halkar vi efter, säger Charlotta Kvarnström, partner på EY.
Sex av tio saknar utbildning
Visserligen använder sig många svenskar av AI i sin vardag, men vår inställning till tekniken är betydligt mer negativ än i de flesta andra länder i undersökningen. Medan 49 procent, globalt sett, uppger att de känner sig bekväma med AI-tekniken är motsvarande siffra i Sverige 37 procent. Dessutom tror färre svenskar att AI-tekniken kommer att leda till bättre tjänster och produkter samtidigt som en majoritet, sex av tio, saknar grundläggande utbildning på AI-området.
De länder som utmärker sig som ledare i dagens AI-utveckling är bland andra Indien, Kina, Brasilien, Sydkorea och Förenade arabemiraten. I dessa länder används AI-tekniken oftare och tekniken är också djupt integrerad i det vardagliga livet. I den kategori som kallas pionjärmarknader uppger 94 procent av de som deltagit i undersökningen att de använder sig av AI, samtidigt som de har större tilltro till teknikens möjligheter.
Även om användningen av AI släpar efter i Sverige så har vi en fördel i den nationella AI-strategi som regeringen nyligen presenterade.
– Sveriges AI-strategi, i kombination med en transparent och reglerad syn på AI samt en snabbt växande, fossilfri infrastruktur, ger oss en konkurrensfördel. Detta trots att användningen och investeringar idag släpar efter. Dessutom pågår det också flera viktiga etableringar som stärker Sveriges position genom att attrahera både kompetens och kapital, säger Charlotta Kvarnström.
