Stor intervju: Geopolitisk oro pressar nordiska it-budgetar

– I osäkerhet trivs inte pengar. Därför blir pengar dyrare, mindre tillgängliga och mindre riskvilliga, säger han till Techtidningen.

Uppskjutna investeringar sedan 2020

Enligt Hans Werner går det inte att förstå dagens investeringsklimat utan att samtidigt se tillbaka på pandemin och de ekonomiska effekter som följde.

Pandemin drev visserligen på digitaliseringen i snabb takt. Mobilt arbete, videomöten, digitala affärsprocesser och kontaktlösa tjänster infördes betydligt snabbare än vad som annars hade varit möjligt. Men parallellt skapades också en osäkerhet kring framtida intäkter och verksamheters överlevnad.

Många större projekt bromsades därför redan under pandemin. Därefter följde en period med lågkonjunktur, återbetalning av stöd och ökade finansieringskostnader.

Enligt Hans Werner har resultatet blivit att många verksamheter under flera år skjutit framför sig större moderniseringar.

– Sedan 2020 har många svenska verksamheter medvetet byggt upp en risk runt sina legacy-system. Det måste hanteras förr eller senare, och snarare förr än senare, säger han.

Han pekar på att eftersläpningen nu även sammanfaller med nya krav på AI-infrastruktur, säkerhet och förändrad applikationsarkitektur.

Licenser och hårdvara blir dyrare

Enligt Hans Werner är en av de mest konkreta effekterna av omvärldsläget att kostnaderna för it ökar. Det gäller både licenser, molntjänster och hårdvara.

Han uppger att prishöjningar på licenssidan mot offentlig sektor i Norden ligger på 30–40 procent. Samtidigt väntas hårdvarukostnader öka med 30– till hela 900 procent på vissa typer av utrustning, från lagring och processorer till datorer och servrar.

Det får direkt påverkan på it-budgetarna.

– Prishöjningarna kommer att äta upp mycket av det befintliga budgetutrymmet. Det som blir över kommer att gå till AI, säger Hans Werner.

När datacenter behöver ersätta utrustning förs kostnadsökningarna vidare till kunderna, enligt honom. Det riskerar att skapa ytterligare prisökningar i de tjänster som företag och offentlig sektor köper.

AI tränger undan andra satsningar

Samtidigt som kostnaderna stiger ökar trycket på organisationer att investera i AI.

Hans Werner säger att AI på kort tid gått från ett experimentellt område till en strategisk fråga för både offentlig sektor och näringsliv. Tekniken ses som ett sätt att effektivisera verksamheter, öka produktiviteten och hantera ekonomisk press.

Men utvecklingen innebär också att andra investeringar riskerar att prioriteras ned.
Han pekar på att många organisationer redan befinner sig i ett läge där budgetutrymmet är begränsat.

När licens- och hårdvarukostnader samtidigt stiger blir det svårt att finansiera både AI-satsningar, säkerhetsarbete och modernisering av äldre system.

AI är ett av de områden som fortsätter att prioriteras, men Hans Werner varnar för att satsningarna inte får ske på bekostnad av cybersäkerhet.

Han menar att AI kräver en annan typ av arkitektur och säkerhet än traditionella it-miljöer. Om organisationer inför AI utan parallella säkerhetsinvesteringar ökar den digitala risken.

– Att sjösätta AI utan att tänka på säkerhet är inte särskilt klokt. AI kommer att addera till säkerhetsproblematiken.

Enligt honom har risk- och sårbarhetsperspektivet hittills underskattats i AI-diskussionen. Han lyfter också fram energiförsörjning, datacenterkapacitet och tillgången till kritiska råvaror som centrala frågor.

– Vi har inte ställt frågan om vi har ett robust energisystem som möjliggör ett fullt utnyttjande av AI-tekniken. I så fall måste vi ha en långsiktig energipolitik i Sverige och en energiförsörjning över hela vår geografi. Nyindustrialiseringen sker i norra Sverige. Samtidigt ska även södra Sverige, utan att straffas kostnadsmässigt, kunna driva samma typ av teknikportfölj. Energifrågan är därför en nyckelfråga.

Supply chain blir en strategisk fråga

Hans Werner beskriver också hur supply chain-frågan har förändrats de senaste åren.

Under pandemin handlade mycket om direkta komponentbrister och långa leveranstider. I dag är problemet bredare än så. Osäkerheten kring energi, geopolitik, handelspolitik och råvaror gör att många organisationer får svårare att planera långsiktigt.

Det påverkar bland annat investeringar i datacenter, nätverksutrustning och annan tung it-infrastruktur.

Enligt honom är det inte bara tillgången till hårdvara som blivit en strategisk fråga, utan även tillgången till energi och kritiska råvaror.

Störningar i leveranskedjor handlar inte längre bara om tillgång till enskilda komponenter. Enligt Hans Werner påverkas hela planeringen för it-investeringar av osäkerheten kring energi, hårdvara och råvaror.

Han pekar särskilt på jordartsmetaller, halvledare och chip som strategiska beroenden. Om datacenter prioriteras i tillgången till energi och hårdvara kan andra delar av industrin påverkas.

– Om vi bara försörjer datacentren med energi och hårdvara kan industrin få svårare att försörja sig med samma råvaror för sin produktion, säger han.

Fler vill minska beroendet av enskilda leverantörer

Den ökade osäkerheten har också förstärkt diskussionen om digital suveränitet och beroendet av stora internationella teknikleverantörer.

Hans Werner beskriver hur många verksamheter nu arbetar mer aktivt med kontinuitetsplanering, riskanalyser och alternativa leverantörsstrategier.

I praktiken handlar det ofta inte om att helt lämna stora moln- och teknikplattformar, utan snarare om att minska inlåsning och skapa större handlingsutrymme.
Radar Group ser att fler organisationer gör hot- och sårbarhetsanalyser inom ramen för kontinuitetsplanering. Det gäller både privat och offentlig sektor.

Enligt Hans Werner är det inte realistiskt för de flesta verksamheter att helt lämna stora amerikanska moln- och teknikplattformar. Däremot ökar intresset för att minska beroendet av enskilda leverantörer.

– Det är tydligt att många har lagt alla ägg i en korg och nu börjar flytta ut äggen, säger han.

Det kan handla om var data lagras, var backup finns och hur upphandlingar utformas för att minska inlåsning. Flera organisationer tittar också på alternativa mjukvaruval och mer diversifierade it-portföljer.

Ingen snabb väg bort från big tech

Diskussionen om digital suveränitet har stärkts av det geopolitiska läget. EU pekar ofta på open source som ett alternativ, men Hans Werner framhåller att även sådana lösningar har risker.

Han bedömer att det kan ta åtta till tio år att identifiera fullgoda alternativ till dagens dominerande plattformar och tjänster. Under den tiden krävs stora investeringar på europeisk nivå.

– Det finns ingen quick fix, säger Hans Werner.

Samtidigt menar han att Norden har förutsättningar att ta en starkare position. Regionen har energitillgångar, råvaror och en stark it- och techindustri.

– It och tech befinner sig i konstant högkonjunktur, eftersom området alltid finns i kärnan av besluten. Allt är it- och techdrivet. Till och med den geopolitiska situationen är vapenifierad runt it och tech. It och tech är också sättet satt lösa många av våra utmaningar. Det är sättet att hantera lågkonjunktur, stärka konkurrenskraft i högkonjunktur, ställa om, reindustrialisera och adressera hållbarhetsfrågor.

– Vi ska heller inte glömma att Sverige är ett av världens mest innovativa länder och har skapat ett stort antal unicornbolag. Vi sitter alltså på något som är vapenifierat i vår ekonomi.

– Om vi fattar rätt beslut och blir lite mer finska i vårt förhållningssätt kan framtiden bli ganska ljus. Jag tycker att vi rör oss i den riktningen.