Sveriges digitala försprång krymper – tre varningssignaler för it-chefen

Enligt Arvid Perbo, som är en av rapportförfattarna, handlar utvecklingen inte i första hand om att Sverige har gått bakåt.

– Sverige var ganska tidigt på bollen. Nu har många andra länder hunnit ifatt och det är små skillnader mellan länderna i många av de här måtten.

För it-chefer finns samtidigt flera områden där siffrorna ger anledning att titta närmare på utvecklingen.

1. Kompetensförsprånget kan inte tas för givet

Sverige är bäst i EU när det gäller andelen IKT-specialister i arbetskraften. Under 2025 fanns 470 900 IKT-specialister i Sverige, motsvarande 8,9 procent av arbetskraften. EU-genomsnittet var 5 procent.

Trots det konstaterar Digg att bristen på specialistkompetens är en utmaning för både företag och offentlig verksamhet.

Bilden är svagare när de digitala färdigheterna bland 16–74-åringar mäts. 70 procent har minst grundläggande digitala färdigheter. Det placerar Sverige på sjätte plats i EU och över EU-genomsnittet på 60,4 procent.

EU:s mål är 80 procent till 2030, men Digg bedömer att det blir svårt för Sverige att nå dit om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Ett annat tecken att hålla ögonen på är att svenska 16–24-åringar ligger under EU-genomsnittet för sin åldersgrupp.

– Det är inte så att yngre i Sverige har lägre digital kompetens än äldre. Men tittar man på unga i andra EU-länder ligger de på samma nivå som Sverige eller högre, säger Arvid Perbo.

För it-chefen är dubbelheten viktig: Sverige har ovanligt många specialister, men det betyder inte att kompetensförsörjningen är löst. Samtidigt blir den breda digitala kompetensen i organisationen allt viktigare när fler arbetsuppgifter och processer digitaliseras.

Arvid Perbo betonar dock att statistiken över grundläggande digitala färdigheter ska tolkas försiktigt.

– Man ska komma ihåg att det här är ett ganska grovt mått. Man frågar människor vilka digitala aktiviteter de har gjort under en viss tidsperiod och utifrån det bedöms deras digitala färdigheter.

2. AI rusar – men dataanalysen släpar

Svenska företag ligger långt fram när det gäller att använda ny digital teknik. 76,5 procent använder minst en av teknikerna molntjänster, dataanalys eller AI. Därmed har Sverige redan passerat EU:s mål på 75 procent, även om placeringen har sjunkit från fjärde plats 2023 till femte plats 2025.

Men bakom den samlade siffran finns stora skillnader.

AI-användningen har ökat från 10,4 procent av företagen 2023 till 35 procent 2025. Sverige ligger därmed på tredje plats i EU, efter Danmark och Finland, och klart över EU-genomsnittet på 20 procent.

Även användningen av molntjänster är hög. 67,6 procent av de svenska företagen använder dem, jämfört med 46,7 procent i EU.

Dataanalys sticker däremot ut åt andra hållet. 38,6 procent av svenska företag använder dataanalys, något under EU-genomsnittet på 39,8 procent. I Danmark är motsvarande andel 60 procent.

För it-chefen är kontrasten relevant. När AI-införandet går snabbt blir frågor om organisationens data, styrning och möjligheten att faktiskt använda informationen allt viktigare. De starka svenska AI-siffrorna betyder alltså inte att alla delar av den digitala grunden utvecklas lika snabbt.

3. Gamla system försvårar nästa steg

Den tredje varningssignalen finns i offentlig sektor.

Sverige har kommit långt med digitala offentliga tjänster och ligger över EU-genomsnittet. Men rapporten pekar på tydliga luckor, framför allt när tjänster ska fungera över nationsgränserna. Många svenska tjänster är fortfarande inte tillgängliga för medborgare från andra EU-länder.

Problemen gäller bland annat vissa tjänster kring rättsliga ärenden, arbetslöshet, pension och fordonsregistrering. Även för företag finns tjänster som inte kan användas fullt ut över gränserna.

Arvid Perbo pekar samtidigt på ett mer grundläggande svenskt problem.

– När det gäller offentliga digitala tjänster är det svårare för Sverige att hänga med. Vi har en decentraliserad förvaltningsmodell och mycket legacy-system som ligger kvar.

Den struktur som tidigare har gett enskilda myndigheter möjlighet att utveckla egna lösningar kan bli en nackdel när nästa steg handlar om att koppla ihop system och dela information.

– I en modern digital förvaltning vill man kunna dela data och låta saker ske bakom kulisserna, så att en uppgift bara behöver lämnas en gång. Då blir det en utmaning att vi har fristående myndigheter som har sina system och sin data på olika sätt.

Ett område som kan förbättra Sveriges position är möjligheten att identifiera användare från andra EU-länder. Digg kopplar arbetet till eIDAS och den europeiska digitala identitetsplånboken. Rapporten pekar på 2029 som en rimlig indikation på när en svensk lösning för id-matchning kan fungera.

Arvid Perbo framhåller samtidigt att den svenska förvaltningsmodellen inte bara har varit en nackdel.

– Den svenska modellen har också varit en fördel. Fristående myndigheter kan vara innovativa och införa egna lösningar. Men när man ska bygga gemensam infrastruktur och utbyta data blir samma struktur en utmaning.