Kostnadsfritt nyhetsbrev
Få den senaste uppdateringarna direkt i inkorgen.
Även förtroendet för att ai-mjukvaror som används uppfyller regelkraven är högt. 48 procent av respondenterna uppger att förtroendet är stort ur denna aspekt och 46 procent att det finns ett visst förtroende att produkterna uppfyller de krav som ställs runt ai-tillämpningar.
Det finns flera anledningar till de höga förtroendesiffrorna, bland annat att ai-leverantörer allt mer fungerar som expertis när nya regelverk och lagstiftning tas fram (något som anges av 56 procent i studien). 66 procent av de svarande håller också med om påståendet att leverantörerna anstränger sig för att hjälpa sina kunder när det kommer till frågor om regelverk och juridik kring ai.
Studien undersökte också aktivitetsnivån när det gäller ai-regelefterlevnaden i de nordiska länderna. 45 procent svarar att de har kommit i gång med anpassning av mjukvaror för att uppfylla regler för ai. 52 procent uppger att de börjat planera för sådana förändringar av mjukvaror. Endast tre procent har inte kommit igång alls med dessa frågor.
EU-parlamentet har nyligen kommit överens om EU-kommissionens förslag till ai-förordning, den så kallade AI Act. Då vissa delar, bland annat delar som rör högrisk-ai kommer vara tillämpbara först efter en övergångsperiod har kommissionen introducerat the AI Pact – AI-pakten – där man ber branschen att frivilligt åta sig att följa ai-förordningen innan den är tillämpbar fullt ut
– Till detta kommer att de nordiska länderna tar fram egna ai-strategier, för att säkerställa både innovation och etisk användning. Eftersom många företag är verksamma i flera länder är det en utmaning att förstå skillnader mellan kraven från EU och innehållet i de nationella strategierna, säger Josefin Rosén, expert på ansvarsfull användning av ai, på SAS Institute.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se
publicerad 18 december 2023