Välsmakande voip hos Örebro läns landsting

Viktigt förarbete

Trots ett medvetet lugnt tempo har projektet rullat på förvånansvärt snabbt från beslut om uppgradering av den befintliga Nortelplattformen i slutet av 2006 till läget i mars 2008 då ip-nätet förberetts ända nerifrån kabelnivå och knappt 900 av anslutningarna pratar ip. Ett exempel på det viktiga förarbetet är då man upptäckte att det CAT3-kablage som fanns i delar av nätet inte var lämpligt för voip och därmed byttes ut.

Utöver att den centrala växeln uppgraderats med ip-moduler har ip-nätet setts över och beståndet av switchar har homogeniserats för att få en enhetlig och lättadministrerad plattform som klarar viktiga byggstenar som power over ethernet och trafikprioritering enligt ToS Diffserv.

Testa, testa, testa…

”Nätet ska transportera paket i jämn takt mellan A och B. Svårare än så är det inte att få väl fungerande ip-telefoni”.

Uttalandet är Mikael Westlunds, expert på test och övervakning av stora voip-installationer på Nordiclan. När vi pratar med honom så återkommer han flera gånger till vikten av att testa nätet som ska förmedla taltrafiken. Här går det inte att fuska och Mikael berättar att inte ett enda nät av de hundratals han varit med och granskat var hundraprocentigt redo för voip utan någon form av åtgärder.

Struntar man i att testa och verifiera kvaliteten på nätet får man betala dubbelt i och med att tester måste göras i ett senare skede när tjänsten är i skarp drift och användarna klagar på en undermålig tjänst.

Två typer av test

I den modell som Nordiclan jobbar efter så följer testandet två huvudspår som fyller varsitt väl definierat syfte. I den första typen av tester handlar det om att belasta nätet med trafik mellan alla olika punkter och verifiera att voip-trafiken har företräde framför den bakgrundslast som genereras av testverktygen. Dessa tester är korta var för sig men måste utföras mellan ett stort antal punkter för att inte missa några svaga länkar i ip-telefonikedjan.

Den andra typen av test är mindre intensivt men sträcker sig över längre tid. Här låtsas man att tjänsten är i drift och man mäter med ett mer dynamiskt trafikmönster för att simulera ett produktionsnät under en eller två veckor. Resultatet är inte ett stresstest utan mer en kvittens på att nätet sköter sig som förväntat. Det är också i detta test man kan se om den operatör som levererar wan-länkar lever upp till avtalad servicenivå.

I Örebros lösning ingår en hel del wan-länkar från Telia och Björn är nöjd med hur de presterar. Hans erfarenhet är att det gäller att ställa krav och noggrant specificera vilken typ av trafikprioritering som ska fungera över länkarna.

Glöm inte driften

I Örebro nöjde man sig dock inte med att testa nätet inledningsvis och sedan hålla tummarna att det skulle fungera problemfritt för all framtid. Istället satsade man på en ordentlig övervakningsfunktion som kontinuerligt kontrollerar kvaliteten på telefonitjänsten och larmar om störningar och pekar på felkällan. Ofta redan innan användarna hinner märka något. Med moderna telefonisystem maskeras exempelvis enstaka tappade paket genom dubblering av föregående vilket fungerar bra för användarna men kan upptäckas av ett övervakningssystem och åtgärdas innan problemen blir större. I de flesta fall kan även växeln övervakas i detalj vilket är värdefullt för snabb felsökning när driftstörningar inträffar. För det är en fråga om när, inte om, det blir problem. Inledningsvis har Björn Emmerik valt att lägga ut driftövervakningen men planen är att den inom ett år ska skötas av den egna organisationen. Han vill dock vara säker på att den inte försummas under den interna omstrukturering som görs i kölvattnet av den pågående migreringen till ny telefoniplattform.

Varför voip?

Spara pengar var voip-mantrat fram till ett par år sedan men enligt Mikael Westlund är den tiden förbi. Helt enkelt för att det gör man inte i någon större utsträckning. Istället har ip-baserad telefoni blivit det självklara valet vid uppgraderingar för att det är det enda alternativet. All utveckling sker på ip-sidan och gamla plattformar kommer snart inte att underhållas av leverantörerna.

Björn Emmerik menar dock att det finns besparingar i landstingets projekt. En viktig del av de besparingarna utgörs av uppsagda telefonilänkar mellan landstingets olika enheter vilket rör sig om ett par miljoner per år när migreringen är helt genomförd.

Han håller dock med om att de är de funktionella och administrativa vinsterna som är viktigare. Olika supportfunktioner kan slås samman och flytt av anknytningar och distansarbetare blir lättare att hantera med ip-telefonin. Rätt tänkt från början, tydliga ansvarsområden och stenkoll på nätet, både före och under drift ger alltså goda förutsättningar för ip-telefoni som verkligen funkar.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se