”Hur många techjobb tas över av AI? Vi måste våga prata om det”

Ett tungt besked för de anställda så klart och det blev inte bättre av att beskedet levererades i form av ett förinspelat videomeddelande. De negativa reaktionerna som följde visar med all tydlighet att det inte är särskilt populärt att föra fram budskapet att AI faktiskt ersätter människor och kanske är det därför som få företagsledare vågar lämna raka besked.

Ett återkommande mantra är att AI inte ska ersätta människor, utan att tekniken används för att hantera monotona och okvalificerade arbetsuppgifter, så att de mänskliga medarbetarna istället får mer tid över till att utföra mer kvalificerade och roligare arbetsuppgifter. Men stämmer verkligen detta? Och med tanke på hur snabbt AI-tekniken utvecklas, är det inte bara en tidsfråga innan även de mest kvalificerade arbetsuppgifterna kan hanteras av de senaste AI-agenterna?

Om vi tar telekomoperatörerna som exempel så finns det åtskilliga tillämpningsområden där AI teoretiskt sett kan ersätta människor. Kundservice är ett av dem, och ett som ofta återkommer som ett exempel där AI-utvecklingen har kommit längst. Men här finnns också många renodlade techroller som kan komma att påverkas, när AI används för att automatiskt optimera användningen av mobilnäten, upptäcka potentiella säkerhetshot eller för att bistå mjukvaruutvecklare.

Tusentals har fått lämna sina jobb

Alla som följer telekombranschen har sett hur operatörerna har skurit ned på antalet anställda. De senaste åren har tusentals fått lämna sina jobb enbart i Sverige och även andra techbolag har valt att gå samma väg.

Frågan som många ställer sig, men som få alltså vågar svar på är hur många techjobb som kommer att ersättas av AI-teknik. Men kanske är frågan delvis felställd. Även om en del yrkesroller helt försvinner kommer nya att tillkomma samtidigt som befintliga yrken förändras fundamentalt när man tar hjälp av AI-tekniken.

Och kanske är techbranschen ändå den bransch som ligger bäst till när AI-revolutionen sveper över världen. Det råder kompetensbrist på vissa områden inom techbranschen och kanske kan AI-tekniken här kliva in som räddaren i nöden, förutsatt att vi inte överskattar teknikens möjligheter.

När Techtidningens reporter Gabriel Nilsson nyligen intervjuade Richard Seroter, chefsevangelist på Google Cloud, var han öppen med hur Google använder sig av AI-genererad kod. Men han var också tydlig med att det fortfarande krävs kunniga utvecklare som kan kontrollera och godkänna koden.

Ytterligare en komplicerande faktor, som gör det ännu svårare att svara på frågan om hur många techjobb som tas över av AI, är att vi faktiskt befinner oss i en lågkonjunktur med ett tillhörande osäkert omvärldsläge. Vi har till exempel sett rapporter om hur företag skjuter på sina stora it-projekt, inte minst inom den exportberoende tillverkningsindustrin.

Det finns dock företagsledare som vågar tala klarspråk när det gäller utvecklingen. Nyligen rapporterade tidskriften Fortune om hur Eric Vaughan, vd på mjukvaruleverantören Ignitetech, ersatte 80 procent av de anställda eftersom de inte ville ta till sig AI-tekniken tillräckligt snabbt.

Det här var något som genomfördes redan för två år sedan. När Eric Vaughan får frågan om han skulle göra detsamma igen är svaret ja, även om han medger att det var det svåraste beslutet i hela hans karriär.

Dags för it-ledarna att tala mer öppet

Det vi med säkerhet kan säga är att investeringarna i AI-teknik ökar i rask takt. Enligt analysföretaget Berg Insight har den disruptiva AI-tekniken potential att påverka nästan alla branscher och förra året såg man en explosiv tillväxt för användningen av generativ AI. Den globala marknaden för generativ uppskattades ha ett värde på över 130 miljarder dollar under 2024. Jag tror inte att de som nu investerar i AI-lösningar av olika slag gör det utan att snegla mot möjligheten att ersätta mänskliga medarbetare. Det är kanske dags för it-ledarna att tala mer öppet om detta, även om man anser det som riskabelt?

Ibland kan samma budskap uppfattas på helt olika sätt, helt beroende på hur det framförs. När jag nyligen träffade Ulf Seijmer på företaget Induo berättade han om ett exempel från ett annat teknikskifte, när lantmäteriutrustningen fick nya funktioner på 90-talet. Istället för att utrustningen sköttes av två personer kunde den nya versionen, som kopplades upp trådlöst och automatiserades, hanteras av en enda person.

Märkligt nog var det ingen som ville köpa den nya och betydligt mer resurseffektiva utrustningen. De som vanligtvis köpte in den såg helt enkelt riskerna med att halva personalen plötsligt skulle bli arbetslös.

Lösningen var helt enkelt att tänka om när det gällde marknadsföringen och istället visa att två personer kunde göra jobbet dubbelt så snabbt, när man hade varsin mätutrustning. Plötsligt var succén ett faktum och kanske har vi något att lära av detta när AI nu stormar in i våra yrkesliv?