ChatGPT ska läsa patientjournaler – ”sätter press på både vården och regelverken”

– Den tekniska utvecklingen går väldigt snabbt och stora språkmodeller används redan på olika sätt för att analysera hälsodata och ge råd kring livsstil och välmående. Det här ligger helt i linje med den utveckling vi ser inom healthtech, där människor vill ha större kontroll över sin hälsa och AI är en av de kraftigaste verktygen att stödja det, säger han till Techtidningen.

Patientinflytande och nya vårdaktörer

Vidare beskriver Peter Kjäll en bredare trend där tekniken flyttar makt och kunskap närmare individen.

– Vi ser hur tekniken möjliggör ett ökat patientinflytande som starkt efterfrågas. Det handlar om patient empowerment – att man stärker individens kunskap om sin hälsa. Samtidigt växer nya typer av vårdaktörer fram som vill vara en slags ”one stop shop” för hälsa där användandet av ny teknik är helt central. Jag brukar kalla det ”health-as-a-service”, säger han.

Offentlig vård halkar efter

Möjligheterna är enligt Peter Kjäll betydande, men införandetakten skiljer sig tydligt mellan olika delar av vårdsystemet.

– Möjligheterna är enormt stora, men vården är ofta långsam på att anamma ny teknik. Här finns också en tydlig skiljelinje i att de privata vårdgivarna i Sverige oftast är mer snabbfotade, kan ställa om och ta hävstång på nya metoder inom tech, till nytta både för patienterna och professionen, säger han.

Risk för amerikanskt perspektiv

Samtidigt pekar han på risker med globala AI-tjänster som inte är anpassade till nationella riktlinjer.

– Även om stora nyttor finns med AI så finns också en tydlig spänning. Globala AI-tjänster som ChatGPT Health i sin nuvarande form bygger ofta på data och rekommendationer som inte nödvändigtvis stämmer överens med svenska riktlinjer och vår kunskapsstyrning inom vården, säger Peter Kjäll och fortsätter:

– Det finns en risk att man får ett amerikanskt perspektiv på exempelvis behandlingar eller vaccinrekommendationer, som skiljer sig från hur vi ser på det i Sverige och Europa. Det kan bli problematiskt om sådana tjänster används utan nationell anpassning.

Juridiken bromsar

Den största knäckfrågan i Sverige är enligt honom det regulatoriska landskapet.

– GDPR, patientdatalagen, AI Act och medicintekniska regelverk ställer höga krav. Ibland för höga då det regulatoriska landskapet oftast laggar efter den tekniska utvecklingen. En tjänst som ChatGPT Health har dock i nuläget en ytterst begränsad juridisk hygienfaktor i svensk hälso- och sjukvård, säger han.

Samtidigt menar han att europeiska bolag också kan ha ett övertag.

– De har arbetat mer rigoröst med hur AI används, vilka datakällor som ligger till grund för AI-utvecklingen och hur man uppfyller regelverken. Det gör dem väldigt starka, särskilt i Europa, samtidigt som det är utmanande då regelefterlevnadskostnaderna är mycket höga.

Tillit avgör

Hans budskap till beslutsfattare och it-chefer är att frågan inte längre är om AI ska användas – utan hur.

– Svensk hälso- och sjukvård måste öka sin förmåga att absorbera ny teknik. Med demografiska utmaningar, kompetensbrist och underbemanning behöver vi använda AI – men göra det rätt, utan behov av överreglering. Annars riskerar vi att förlora tilliten, och det vore väldigt olyckligt.