AI-användningen rusar i svenska företag – men styrningen halkar efter

Enligt Magnus Hjelmfeldt, Director of AI på Tieto Tech Consulting, är utvecklingen en naturlig följd av fjolårets experimenterande.

– Förra året såg vi väldigt mycket proof of concept och testprojekt. Nu verkar många ha hittat de områden där AI faktiskt skapar värde, och då blir det naturligt att tekniken börjar användas bredare i verksamheten, säger han till Techtidningen.

Han beskriver utvecklingen som typisk för större teknikskiften där organisationer först testar tekniken brett innan användningsområdena börjar mogna.

– I början kommer tekniken först och sedan försöker man hitta problemen den kan lösa. Nu börjar organisationer i större utsträckning hitta konkreta användningsområden där tekniken faktiskt gör nytta.

Sverige ligger före grannländerna

Undersökningen visar också att svenska organisationer använder AI mer i det dagliga arbetet än motsvarande verksamheter i Finland och Norge. I Sverige uppger 39 procent att medarbetarna använder AI-lösningar i stor utsträckning, jämfört med 26 procent i Finland och 23 procent i Norge.

Magnus Hjelmfeldt beskriver skillnaderna som relativt små, men konstaterar att Sverige sticker ut när det gäller takten i användningen.

– Det som vi såg till Sveriges fördel är att användningen har gått upp ännu mer än i de övriga länderna.

Samtidigt är han försiktig med att dra långtgående slutsatser kring varför utvecklingen ser ut så.

– Det sker mycket även i våra grannländer och Finland har länge legat långt fram inom AI. Jag tycker det är svårt att säga exakt varför Sverige ökar snabbare just nu.

Växande glapp mellan teknik och styrning

Samtidigt som AI-användningen ökar snabbt ser Tieto ett tydligt problem: styrningen utvecklas inte i samma takt.

Undersökningen visar att majoriteten av organisationerna fortfarande saknar färdiga riktlinjer för ansvarsfull AI. Bara 35 procent uppger att de redan har policyer på plats, medan 39 procent svarar att riktlinjer fortfarande är under utveckling. Tio procent saknar helt policyer och 16 procent vet inte om några riktlinjer finns.

– Det vi tycker är mest intressant i årets undersökning är kontrasten mellan hur snabbt användningen ökar och att utvecklingen av ansvarsfulla riktlinjer och policies i princip står still, säger Magnus Hjelmfeldt.

Han beskriver utvecklingen som ett växande glapp mellan teknik och styrning.

– Användningen går upp väldigt snabbt jämfört med förra året, men det verkar inte hända särskilt mycket när det gäller att ta fram styrning och riktlinjer för ansvarsfull AI.

Riskerna handlar enligt honom både om intern styrning och om juridiska konsekvenser.

– Om man inte har ett medvetet förhållningssätt till tekniken finns risken att man använder AI på ett sätt som bryter mot företagets uppförandekod eller mot lagstiftning, exempelvis EU:s AI-förordning. Där finns det också risk för kraftiga böter.

Låg beredskap inför AI Act

Undersökningen visar samtidigt att få organisationer känner sig redo för EU AI Act. Endast två procent uppger att de är fullt förberedda inför regelverket. Ytterligare 15 procent svarar att de är väl förberedda, medan en tredjedel inte vet hur förberedda deras organisationer är.

– Två procent är naturligtvis en låg siffra. Den stora utmaningen är kanske framför allt att så många inte ens vet var de står idag, säger Hjelmfeldt.

Han poängterar dock igen att många organisationer fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.

– Om man inte vet hur förberedd man är måste man börja där och skapa sig en bild av nuläget. Det handlar först och främst om att skaffa sig kunskap.

Samtidigt understryker han att AI-förordningen fortfarande fasas in stegvis, vilket innebär att alla delar ännu inte trätt i kraft.

– Alla krav gäller inte fullt ut ännu, så organisationer har fortfarande viss tid på sig att anpassa sig.

Behovet av extern hjälp

Ett återkommande tema i undersökningen är bristen på kompetens och resurser kring AI. Enligt undersökningen är cybersäkerhet och kompetensbrist de två största hindren för fortsatt AI-användning.

– Många organisationer upplever att de saknar rätt kunskap och resurser för att förstå tekniken och hur den ska användas ansvarsfullt, säger Magnus Hjelmfeldt.

Han menar att det ytterst är ledningens ansvar att driva frågan och skapa struktur kring AI-arbetet.

– Det finns egentligen inga genvägar. Första steget är att skaffa sig kunskap och förståelse för vad tekniken innebär och vilka krav som gäller.

Samtidigt tror han att många företag kommer behöva extern hjälp för att komma vidare.

– Speciellt mindre företag kommer sannolikt behöva använda externa partners för att komma upp på banan när det gäller både AI och AI Act.

Trots utmaningarna ser han ändå tecken på att organisationerna försöker bygga upp kompetensen.

– Vi ser att många organisationer faktiskt har utbildningsprogram på plats redan idag, men sådant tar tid. Ju mer tiden går desto fler kommer att få den här kunskapen.

Risk att AI används utan tydligt affärsvärde

En annan risk som Magnus Hjelmfeldt lyfter fram är att organisationer inför AI brett utan tydlig strategi eller uppföljning.

– Om många använder tekniken utan att det finns en genomtänkt strategi finns risken att man inte skapar särskilt mycket värde alls.

Han menar att organisationer behöver arbeta parallellt med både värdeskapande och riskhantering.

– Det finns två perspektiv. Det ena handlar om hur tekniken används för att skapa värde. Det andra handlar om riskbegränsning och ansvarsfull användning.

Undersökningen visar samtidigt att nästan en fjärdedel av respondenterna saknar KPI:er för att mäta effekten av sina AI-investeringar.

– Om man inte vet vilket värde man skapar finns också en risk att värdet är ganska litet i förhållande till kostnaderna och tiden som läggs ned.