Så tar du dig ur licensfällan: ”Kan spara miljonbelopp”

 I fokus stod bland annat den nya amerikanska administrationen som ställer nya krav på Europa.

 – När Trump svors in som president, så stod techjättarna på första raden bakom. Teknologi och politik går verkligen hand i hand numera. Det verkar ha gått upp för fler och fler.

”Risken är stor att vi kommer få betala ännu mer för lösningarna”

 Det råder i stort sett konsensus om att Europa de senaste åren har halkat efter både USA och Kina när det gäller digital innovationskraft och ekonomisk utveckling.

 – Av de tio mest använda AI-lösningarna kommer alla tio från USA eller Kina. Ingen  kommer från Europa. Vi håller på att helt och hållet urholka vår digitala innovationsförmåga genom att bara köpa den från andra kontinenter.

 – Det gör att pengarna hamnar i USA eller Kina och när de sedan återinvesteras där så hamnar Europa ännu mer på efterkälken.

 Fredrik Svensson tycker sig dock se en större medvetenhet om problematiken med det stora beroendet av amerikanska molntjänster sedan valet i november.

 – Det var en stor diskussion kring de här frågorna under Trump:s förra presidentskap och nu aktualiseras de igen. Vad händer om USA inför tullar mot Europa och vi svarar med motåtgärder precis som det nu diskuteras  i Mexico och Kanada?

– Risken är stor att vi kommer få betala ännu mer för lösningarna från amerikanska molnleverantörer. Så det här med digitalt oberoende, suveränitet och innovation, det är ännu viktigare för EU och Europa än det var tidigare.

 Fredrik Svenssons lösning på problemet stavas ökade satsningar på öppen programvara. 

 – Med open source kan man dela på utvecklingsinsatserna, jobba snabbare med innovation och dela på finansieringen av själva framtagandet av ny programvara.

”För oss i Europa tycker jag Deepseek visar på möjligheterna”

 Runt om i Europa pågår flera satsningar på open source.

 – I Schweiz införde man förra året en lag, som bygger på ”Public money = Public code”. Det vill säga att om offentliga pengar satsas på programvaruutveckling ska det resultera i programvara som licensieras med öppen källkod. 

 – I Nederländerna och Tyskland finns det planer på liknande lagstiftning.

 I Tyskland finns också organisationen Centrum för digital distribution (ZenDis).

 –  De ligger bakom Opendesk-initiativet som går ut på att bygga en digital samarbetsplattform som är lika bra eller bättre än motsvarande Microsoft Teams. Fast den ska bygga på open source-programvara istället. 

 Annars har mycket den senaste tiden handlat om den kinesiska AI-modellen Deepseek som skakat om techbranschen.

 – För oss i Europa tycker jag Deepseek visar på möjligheterna. Går vi samman kan vi bygga egna AI-modeller utan att det kostar skjortan. Sätter vi bara av en del av de pengar vi idag investerar i digitalisering till att gå till att bygga lokala modeller kommer vi kunna skapa väldigt kraftfulla lösningar.

 –  Och det pågår också intressant forskning i Europa om mindre LLM-modeller som är öppna och tillgängliga på ett annat sätt än de som kom tidigt i AI-svängen.

 Hur långt har Norden kommit med de här frågorna jämfört med övriga Europa?

 – Vi har tyvärr halkat efter. Min bild är att intresset var större för open source med den förra regeringen. I och med Natomedlemskapet och säkerhetsläget har vi ökat våra investeringar i amerikansk teknologi snarare än att vända oss till Europa.

 – Det ser liknande ut i Norge och Danmark. Samtidigt kan det nu förändras. När Trump säger att han inte utesluter att använda militär makt för att ta Grönland. Du kan leka med tanken att Trump förmår sina techleverantörer att stänga av kranen till Danmark. Det skulle få förödande konsekvenser för Danmark och det beroendet är så klart inte bra för demokratin. Det har också startats initiativ i landet för att minska detta beroende och frigöra medel för innovation istället för att betala för licenser.

 Var skulle du börja om du var it-chef och vill minska ditt beroende av utomeuropeiska molnleverantörer?

 – Jag skulle börja i serverrummet, längre ner i stacken. Databasen, mellanprogramvara och på det sättet skapa mig en flexiblare plattform. 

 –Om man har en stor organisation med många användare som sitter och använder Teams så är det ett större projekt att byta ut det och kräver mer planering. Jag skulle börja i serverrummet backend och sen skulle jag byta ut de här skrivbordsapplikationerna i ett senare skede.

 Märker ni ett ökat intresse för att göra den typen av förflyttningar?

 – Jag många bolag upplever att de sitter i en licensfälla. Köper du proprietär programvara så får du räkna med fem till tio procentiga kostnadsökningar varje år bara för att hålla igång de programvaror du redan har. 

 – Och det innebär att en större och större andel av it-budgeten går åt till att köpa programvara istället för att jobba med innovation. Så fler och fler företag pratar med oss om möjligheten att byta ut proprietärt licenserade programvara mot öppen programvara istället.

 Och vilka är de främsta drivkrafterna?

 – Företagen vill skapa större flexibilitet och få möjlighet att kunna konkurrensutsätta de här tjänsterna. För att sänka kostnaderna för licenser och istället använda pengarna för digital innovation. Bara på att byta till öppna databaser kan du spara miljonbelopp varje år.

 Vilka hinder ser du för den här utvecklingen?

 – Det är alltid svårt att bryta vanor. I Europa är vi vana vid att köpa digital innovation från USA och har blivit bekväma med att det fungerar.

 – Ska vi vända utvecklingen krävs  mer arbete och egen tanke från våra it-köpare. Man måste tänka lite längre och tänka lite själv. Vad behöver jag köpa för någonting?

 Ett annan hinder är skillnaderna i språk och kultur mellan länderna i Europa.

 – Vi behöver gå samman om vi ska ha en chans att bygga lösningar som är lika starka och stora som de amerikanska och kinesiska lösningarna. Det finns en risk att varje land går i sin egen riktning och då blir man ju en svagare spelare.

 Vad skulle du vilja se från de svenska politikerna?

 – Jag tycker det vore jättestarkt om man i Sverige kunde kunna fatta motsvarande beslut som Schweiz fattat.   Alltså publika pengar = publik kod. 

 –  Vi kan jämföra det med bilindustrin, där det fanns ett tydligt politiskt direktiv som sa att vid en viss  tidpunkt så ska alla bilar vara elektriska. På samma sätt skulle politikerna kunna säga att 2030 så ska all publikt upphandlad programvara bygga på öppen källkod.

 Men Fredrik Svensson vill också se åtgärder på kort sikt.

 – Jag skulle uppmana både privata företag och offentliga organisationer att se över alternativen som finns. Databaser ligger nära till hands som en isolerad del man kan se över omgående och snabbt spara pengar.

 – Se över er cloud-infrastruktur. Använder ni bara en leverantör kan det vara bra att titta på att börja använda fler. Du kanske kan ha vissa delar i en amerikansk tjänst och andra delar i en regional tjänst.

 Vad är vitsen med det?

 – Du får en flexibilitet, i synnerhet om vi hamnar i en situation en situation där priserna ökar dramatiskt, till exempel på grund av tullar eller att villkoren för leveransen av den här tjänsten dramatiskt förändras om vi får se en Schrems III-dom.

 Och det räcker inte med att välja någon av molnjättarnas europeiska datacenter?

 – Nej, av två skäl. Dels så kommer du ju förmodligen drabbas av tullar då eftersom du fortfarande köper av ett amerikanskt bolag, men framförallt så säger GDPR-lagstiftningen att systemen eller lösningen måste vara kontrollerad av europeiska entiteter och det lever inte techjättarnas europeiska datacenter upp till.