Inga produkter i varukorgen.
Analytikern: Huawei är en ursäkt – Europas 5g-problem är självförvållade
TELEKOM
Huawei-förbudet har ofta lyfts fram som en förklaring till Europas 5g-problem. Men den danske telekomanalytikern John Strand menar att fokus ligger fel.
– I fotboll får du sparken om du inte levererar – i europeisk telekom blir du befordrad, säger han till Techtidningen.
John Strand. Foto: Pressbild & Adobe stock.
Under flera år har europeiska operatörer argumenterat för att restriktioner mot kinesisk nätutrustning har fördyrat och försenat 5G-utbyggnaden. Branschorganisationer har samtidigt varnat för att investeringsviljan hotas av hård konkurrens och regleringar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Techtidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den danska telekomkonsulten John Strand menar att den bilden är missvisande.
– Operatörerna fortsätter att säga att allt blir sämre om de inte får använda Huawei. Men det är inte där problemet ligger, säger han till Techtidningen.
Danmark som exempel
Han pekar på Danmark. Landet var tidigt ute med 5g och två av tre mobiloperatörer valde i samband med uppgraderingen från 4g att ersätta kinesisk utrustning.
– Trots det har Danmark i dag ett av Europas starkaste 5g-nät, säger han.
Poängen är enligt honom att leverantörsval inte är den avgörande faktorn bakom Europas position. I stället handlar det om struktur.
Fragmenterad marknad
Europa skiljer sig från USA, Kina och Indien på en avgörande punkt: marknadens uppdelning.
– I USA finns tre nationella operatörer. I Kina tre. I Indien tre. I stora delar av världen har marknader konsoliderats. I Europa har vi över 100 mobilnät och 27 olika regelverk, säger han.
Den europeiska telekommarknaden är i praktiken uppdelad i nationella silostrukturer med separata spektrumauktioner, olika konkurrensmyndigheter och begränsade möjligheter till samordning över gränserna.
Strand menar att det urholkar skalfördelarna och försvagar investeringskapaciteten.
– Det är in-market-konsolidering som skapar finansiell styrka. Den har varit mycket begränsad i Europa, säger han.
Prispress före investeringar
Han riktar också kritik mot europeiska politiker.
– Fokus har varit att hålla nere slutkundspriser. Men mobilabonnemang utgör i dag en mindre del av hushållens digitala kostnader än tidigare. Samtidigt kräver nya nätgenerationer stora investeringar, säger han.
Enligt John Strand har operatörerna själva ett ansvar för att inte ha lyckats förklara branschens ekonomiska realiteter för beslutsfattare.
– Om politiker fattar beslut på felaktiga premisser är det också operatörernas ansvar att korrigera bilden, säger han.
Konsolideringsdebatten tar fart
Frågan om konsolidering har åter blivit central i EU:s telekomdiskussioner. Branschorganisationen Connect Europe har länge argumenterat för lättnader i konkurrensreglerna för att möjliggöra större sammanslagningar.
Motståndare varnar för att färre aktörer kan innebära högre priser och svagare konkurrens.
John Strand menar att Europa redan halkat efter.
– Andra regioner har anpassat sina marknader för att klara investeringskraven. Europa har inte gjort det, säger han.
Om EU:s konkurrensregler skulle mjukas upp kan det bana väg för fler sammanslagningar på nationella marknader. Det skulle i sin tur kunna stärka operatörernas balansräkningar inför nästa investeringscykel. Frågan är samtidigt politiskt känslig, eftersom färre aktörer kan innebära högre konsumentpriser.
Blicken mot 6g
Samtidigt närmar sig nästa teknikskifte. Diskussionen om 6g väntas intensifieras mot slutet av decenniet.
– Leverantörer är en del av ekvationen. Men det är marknadsdesignen som avgör om investeringar faktiskt sker, säger han.
Frågan är om EU är berett att ändra kurs – eller om 6g-debatten kommer att föras med samma marknadsstruktur som i dag.
