Daniel Akenine: ”Vi har en techrevolution vart tionde år”

Och trots att han sedan tjugo år tillbaka jobbar för sinnebilden av amerikansk big-tech har han på mild skånska etablerat sig som en oberoende uttolkare av samtiden. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, rådgivare till regeringen, styrelseledamot i ECPAT, föreläsare och författare. CV:t dignar av hedersuppdrag och utmärkelser. Hur hamnade han i den betrodda rollen?

– Det handlar nog om att bidra under en längre tid och vara neutral i sina råd, säger han med viss eftertanke när vi träffas på Microsoft Sveriges huvudkontor, sju rulltrappor upp på Regeringsgatan i Stockholm, mitt i city. 

En rådgivande roll i digitaliseringen

Det började under det tidiga 2000-talet med att han satt med i flera bolags arkitekturråd, som rådgivare i digitaliseringsfrågor. Då i egenskap av Microsofts chefsarkitekt, vilket var hans roll de första åren.

– Jag var förstås inte helt oberoende i den kontexten, utan en representant för Microsofts perspektiv – vilket också var syftet, medger han.

Idag har han kontinuerlig kontakt med nästan alla bolag och offentliga aktörer i Sverige om strategiska it-frågor som AI, säkerhet och resiliens.

– Som globalt bolag har vi också mycket uppbyggd kunskap som jag kan spela in i en rådgivande roll.

Frågor han under åren drivit extra är personlig integritet, kryptering och it-arkitektur. Men också människans roll i mötet med ny teknik och AI.

Det är tisdag eftermiddag och Daniel har avsatt god tid till vårt möte, trots en fullmatad kalender. Det riskerar att bli ett jobbpass ikväll, inser han.

Det är en ständig utmaning att hitta balansen mellan produktivt arbete och möten. Någon dag i veckan distansarbetar han från hemmakontoret i Huddinge-villan och det blir också många resor, möten och föredrag på annan ort.

Just nu förbereder han bland annat sitt anförande vid Microsoft AI Tour, på temat “Nästa steg för suveräna moln, AI och kvantteknik”. 

Alltså de tekniksprång vi befinner oss mitt i just nu. För Daniel Akenine, som följt teknikutvecklingen sedan mitten på 1990-talet är det tydligt hur tekniken kommer som språng i regelbundna cykler. 

– Det är ungefär en stor techrevolution vart tionde år, när man varit med ett par år börjar man känna igen mönstren, säger han.

Under sin tid i techvärlden har han sett den surfbara webbens genombrott, mobilitet, smarta telefoner, sociala medier, molntjänster och nu AI.

Här sluts en cirkel kring Daniels egen karriär, som började med neurofysik och modellering av hjärnan, vilket på sitt sätt angränsar till dagens AI-fält.

Det var inte självklart att han skulle bli techprofil.

Från hjärnforskning till IT

Daniel Akenine växte upp i en by på landet utanför Ystad och studerade teknisk fysik vid Lunds tekniska högskola, kompletterat med ekonomi och juridik. Yrkeskarriären började han som forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Uppdraget gick ut på att analysera magnetfält från hjärnan för att lokalisera epilepsicentrum hos patienter.

– Instrumenten vi använde var så känsliga att magnetfältet från ett tunnelbanetåg som startade vid T-Centralen gav utslag i laboratoriet på Karolinska, berättar han. 

Utanför KI-labbet började internetrevolutionen ta fart. Daniel Akenine lockades av möjligheterna med datorer och internet och fick vid sidan av forskningen ansvar för it-frågorna – i praktiken en tidig CIO-roll.

Bägge karriärerna lockade, men till slut blev det dags att välja sida.

– Det fanns två vägar, men jag valde it och gick tillbaka till KTH för att djupdyka i databaser, design och internet, berättar han.

Dotcom-eran var en tid av experiment

Åren kring 2000, den så kallade dotcom-eran, var en spännande tid som förebådade mycket av det vi i dag tar för givet, konstaterar Daniel Akenine.

– Vi hade en enorm transformation i samhället med många högtflygande planer. De kanske inte slog in just då, men blev sanna senare. Det var en tid av otroligt mycket experiment, för att se vad som funkade och inte.

Daniel själv intresserade sig särskilt för arkitektur, integritet och kryptofrågor. Under sin tid på KTH utvecklade han en av världens första anonymiseringstjänster för internetanvändare, som sedan köptes av ett kanadensiskt företag. Under en tid på Nasdaq/Stockholmsbörsen patenterade han kryptoalgoritmen Securelog, som fortfarande används.

Efter några år som konsult och i finanssektorn rekryterades han till Microsoft 2004 till rollen som chefsarkitekt.

Många lösningar – färre problem

Det teknikskifte – kanske till och med bubbla – vi befinner oss i just nu är AI. Förväntningarna är höga, likaså oron. Det pågår många försök och experiment. Med tiden kommer tekniken att finna sin form och mogna.

– De som behärskar tekniken vet vad de kan göra. Men de som äger problemen vet ännu inte riktigt vad den kan lösa.

Daniel möter många företag, stora som små med idéer, produkter och lösningar. Det är typiskt i början av en sådan här trend, att lösningarna är fler än problemen, konstaterar han.

Hur ställer Microsoft självt om till AI-världen?

– Vi använder våra egna lösningar för att visa vad som är möjligt och utvecklar AI-agenter för juridik och försäljning. Vi experimenterar mycket på oss själva.

Runt hörnet väntar nästa steg: autonoma AI-agenter som kan göra allt från att boka möten och besvara mejl till att bygga bolag. Riktigt intressant blir vad som händer när agenter får tillgång till pengar och i uppdrag att utföra saker i samhället, konstaterar Daniel Akenine.

– Pengar är makt och ger man AI handlingsutrymme kan mycket hända.

En agent med eget kapital kan teoretiskt sett analysera vad som säljer, utveckla produktdesign, förhandla med producenter, lägga ordrar och köpa marknadsföring i digitala kanaler. Varje enskilt steg är möjligt.

– Att knyta ihop helheten och fullt ut lita på processen kräver fortfarande sin människa. Men det är rimligt att tänka sig att vi kommer dit.

Kommer vi få se AI-agenter som försöker råna varandra när de får pengar?

– Det är inte omöjligt. 

Nya tekniksprång runt hörnet

Parallellt med AI sker genombrott inom andra områden.

Ett exempel är kvantdatorer, där Microsoft tillsammans med Novo Nordisk Foundation, Atom Computing och andra partners bygger en avancerad anläggning i Köpenhamn.

– Det kan bli världens mest kraftfulla kvantdator. Tanken är att den ska stå klar i slutet av året och fungera som en resurs för hela den nordiska marknaden.

Ett annat hett område är fusionsteknik. Daniel berättar att han nyligen haft möte med bolaget Novatron Fusion Group på KTH som har som mål att utveckla fossilfri energiproduktion.

– Lyckas man kan det innebära ett energiöverskott  med helt nya möjligheter som avsaltning av vatten och koldioxidinfångning.

Trender han följt från starten är integritet och säkerhet. Med allt som händer kopplat till AI, molnet och digital suveränitet är de mer aktuella än någonsin.

Hur är det att arbeta för ett amerikanskt bolag under Trump-administrationen, ur suveränitetsperspektiv?

– Ja, vi lägger mycket tid på frågor om resiliens i dialogen med kunder. Vi erbjuder möjligheter att lagra data lokalt eller hos europeiska partners och vi har säkrat upp juridiskt att vi motsätter oss eventuella krav på att stänga ner tjänster i Europa.

Vad driver dig?

– Jag tycker att det är väldigt spännande att jobba mitt i de här nya trenderna och se vad de för med sig. Jag är extremt nyfiken!

Vad gör du själv med AI, hur använder du det privat?

– För mig är AI ett väldigt bra verktyg för att bolla idéer. Jag söker mycket mindre med traditionella sökord i dag och använder i högre grad AI för att resonera och testa tankar.

Att förstå ny teknik på djupet

För att hänga med och lära nytt använder Daniel också sin egen högst odigitala metod som han kallar “learning sprints”. Under ett par veckor stänger han ute alla distraktioner och läser böcker i ämnet. Fysiska böcker.

– Då slipper man datorn och mobilen som pockar på uppmärksamhet. Det finns en tydlig psykologisk effekt i att gå in i ett mer fokuserat tillstånd.

Han tror att ett stort problemen idag är att vi tar till oss information i små, fragmenterade bitar. Vi läser lite här och där, men hinner aldrig fördjupa oss. Den koncentrerad läsningen blir ett slags ett motgift.

–  Det är svårt att ta till sig ny kunskap när allt är fragmenterat. Så det gäller att skapa utrymme för det koncentrerade läsandet och lärandet.

Författaren och pudlarna

Böcker har en särskild plats i hjärtat för Daniel Akenine. Vid sidan av techkarriären kan han också titulera sig författare. Framför allt har han skrivit fackböcker. Boken om IT-arkitektur, som kom ut 2014 är en bästsäljare i sin genre och används flitigt i utbildningar. Han har också skrivit fackböcker om integritet och om molnet och en med titeln Människan och AI.

2014 kom hans skönlitterära debut med sci-fi-thrillern 11 gram sanning, om big data, psykologi och matematik, som såldes till bland annat USA.

– Jag ville testa att skriva skönlitterärt, fast med en techvinkel, och se vad det gav. Det var svårare, men boken fick stor spridning, även till läsare som kanske inte alls är intresserade av teknik och det var spännande att se.

Om tid fanns skulle Daniel gärna skriva mer, men av erfarenhet vet han att skrivandet är tidskrävande. Du får räkna med kanske tusen timmar för att skriva en bok, minst ett år.

– Det är den stora tröskeln, tiden det tar att göra det ordentligt.

Daniel må vara techprofil, men att ta hjälp av AI för att skriva är inte hans grej.

– Jag är ganska skeptisk till det. Text skriven av AI har inte riktigt den litterära kvaliteten och saknar ofta de verkligt originella idéerna. Och jag tror det flesta vill läsa något som kommer från en människa.

Förutom skrivande ägnar han fritiden åt något mer oväntat: pudlar. Inte bara en utan flera. Tillsammans med sin fru driver Daniel en kennel i hemmet i Huddinge där tre småpudlar just nu håller hushållet fullt sysselsatt.

Hundintresset är en viktig och inspirerande kontrast till techvärlden.

– Pudlar är väldigt sociala och roliga och man lär sig mycket av dem.

Tror du att du kommer kunna prata med dem med AI?

– Jag vet inte. Men det vore spännande att ha en AI som kan läsa av djurens språk och förmedla deras intentioner. Det vore verkligen en cool utveckling.

En bransch som ofta upprepar sina misstag

Efter sina år i techbranschen kan Daniel Akenine konstatera att utvecklingen har varit genomgripande. Samtidigt är många av grundproblemen och behoven sig lika, som att människor behöver kommunicera och processer behöver effektiviseras. En annan insikt är att branschen är dålig på att lära av sina erfarenheter och misstag.

– Många andra yrken, exempelvis läkare, bygger vidare på kunskap från tidigare generationer. Men i it-branschen sneglar vi ogärna bakåt vilket innebär att vi ofta börjar om från början. Och ibland gör vi om misstag som gjordes för inte alls länge sen, kanske bara för tio år sedan. Det borde vi kunna undvika.

Vad ser du som den viktigaste framtidsfrågan?

– Vår långsiktiga säkerhet när tekniken gör oss alltmer kraftfulla. Jag planerar att utveckla det ämnet i nästa bok!