Deloitte: Svenska företag kämpar med att skapa affärsvärde med AI

Deloitte konstaterar att nordiska företag nu måste fokusera på att omsätta tekniken i affärsvärde. I undersökningen lyfter man fram sex områden där de nordiska organisationerna gör framsteg, men också möts av utmaningar i form av kompetensbrist och organisatoriska brister.

Vilka faktorer bromsar införandet av AI-teknik för att transformera kärnverksamheten i de nordiska länderna?

– Det främsta hindret är inte infrastruktur, utan brist på genomförandekapacitet. Vi ser ett tydligt gap mellan teknisk och affärsmässig beredskap. Nordiska organisationer ligger längre fram vad gäller infrastruktur jämfört med de förändringar som krävs i ledarskap, kompetens och operativ modell för att gå från enstaka AI-experiment till mer industriell skala, säger Sam Mottaghi, partner, AI & data på Deloitte, och fortsätter:

– I praktiken innebär det att många organisationer fortfarande är bättre på att införa teknik än på att integrera den i det dagliga arbetssättet. Det tyder också på att AI ofta används taktiskt i specifika processer, snarare än strategiskt för att förändra hur verksamheten faktiskt bedrivs.

Utmaning att tillgodose behoven av AI-kompetens

Även om en majoritet av de nordiska organisationerna, 55 procent, uppger att de känner sig väl förberedda när det gäller den tekniska AI-infrastrukturen så har den strategiska beredskapen minskat jämfört med fjolårets undersökning, från 61 till 43 procent. Även beredskapen när det gäller AI-kompetens har fallit till 14 procent.

Undersökningen visar att AI redan används i stor utsträckning på it- och cybersäkerhetsområdet. Men även om 69 procent av beslutsfattarna redan har infört AI i stor skala är det relativt få som verkligen har tagit steget från experiment till skarp drift. Bara 22 procent säger att minst 40 procent av deras AI-experiment har nått produktion i dag. Däremot väntar sig 53 procent att nå den nivån inom sex månader, vilket visar på höga förväntningar inför framtiden.

Ett hinder när det gäller att gå från pilotstadiet till skarp läge är att 63 procent av de tillfrågade organisationerna anser att det är mycket eller extremt svårt att byta leverantör av infrastruktur. Det visar enligt Deloitte att integrationsfrågor och inlåsningseffekter fortsätter att bromsa förmågan att skala upp AI-användningen.

Investerar svenska företag tillräckligt i AI? Är det något område som är eftersatt?

– Svenska företag investerar tydligt i AI, men frågan är om de investerar i rätt saker. Investeringarna är ofta fokuserade på teknik, verktyg och punktlösningar snarare än på organisatoriska förmågor. Det som därför framstår som mest underutvecklat är investeringar i verksamhetstransformation som strategi, kompetens och styrning. Data från vår rapport visar särskilt att svenska företag är relativt starka inom kostnadsoptimering, men mindre mogna när det gäller att tillämpa AI i strategiska funktioner och att följa upp affärsvärdet. Det finns därmed en risk att fokus på kostnadsoptimering sker på bekostnad av det bredare strategiska värdet av AI-investeringar.

– Vi ser också att Sverige utmärker sig genom att ha minst utvecklade processer för att hantera AI-relaterade risker i Norden. Det kan över tid leda till regelefterlevnadsproblem i takt med att användningen av AI växer.

Fler utmaningar dyker upp inom områden som styrning, säkerhet och riskhantering. I undersökningen lyfter 84 procent av deltagarna just dataskydd och säkerhet som en viktig fråga. En klar majoritet, 67 procent, uppger också att man prioriterar investeringar i regelefterlevnad och säkerhet. Som en trolig följd av detta har förtroendet för AI-tekniken ökat under de senaste åren. Nästan en av tre uppger att deras tillit till AI har ökat betydligt sedan 2022.

När det gäller svenska företag så sticker de ut när det gäller kostnadsbesparingar med hjälp av AI. I undersökningen är det 48 procent av de svenska bolagen som sparar pengar med hjälp av AI-tekniken. Det är dock endast 36 procent av de tillfrågade som har implementerat AI i sin kärnverksamhet och strategiska arbete.

En förklaring kan vara att få organisationer har byggt upp ett tydligt ansvar för att omvandla ambition till konkret affärsvärde. Även om många följer upp både ROI och andra nyttor är det bara 20 procent som har utsett en ansvarig för värderealisering. Det gör att AI-arbetet riskerar att stanna vid effektivisering.

Sett till hela den nordiska regionen så uppger 79 procent av de tillfrågade beslutsfattarna att man ser effektivitetsvinster. Det är dock betydligt färre, 18 procent, som faktiskt ser att intäkterna ökar som en konsekvens av AI-användning.

Vad kännetecknar de organisationer som har kommit längst med AI?

– De organisationer som har kommit längst är de som har gjort AI till mer än ett teknikinitiativ och i stället byggt upp det som en organisatorisk förmåga. De är bättre på att omsätta AI i systematisk förändring i organisationen, och ser i mindre utsträckning AI som en fristående teknikutrullning och mer som en bredare förändring av verksamhetsmodellen.

– De som kommit längst är också bättre på att mäta och kommunicera AI:s påverkan på kundnöjdhet, medarbetarupplevelse, innovation och andra strategiska utfall som motiverar fortsatta investeringar, säger Sam Mottaghi.