Inga produkter i varukorgen.
Riksrevisionen slår larm om statliga it-projekt
Digitalisering Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Över tusen it-projekt från 136 olika myndigheter har granskats.
Riksrevisionens granskning omfattar totalt 1 094 projekt från 136 statliga myndigheter mellan 2013 och 2024 med en samlad budget på 40 miljarder kronor. Slutsatsen är att det finns stora effektivitetsbrister.
Den tydligaste är enligt granskningen att nära hälften av projekten präglas av stora förseningar och kostnadsökningar. Dessutom har ungefär 5 procent av projekten lagts ner utan att leverera några resultat. Dessa nedlagda projekt har kostat 1,6 miljarder kronor.
Enligt granskningen är måluppfyllelsen bland de genomförda projekten är svår att bedöma. Anledningen är enligt Riksrevisionen att de flesta av myndigheterna saknar ett systematiskt arbete med att utvärdera projektets nyttor – vilket leder till att det är svårt att avgöra om projekten resulterat i de avsedda förbättringarna.
Fakta
Riksrevisionens fyra rekommendationer för statliga it-projekt
1. Utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och följa myndigheternas arbete
2. Införa krav på att myndigheterna arbetar strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt
3. Se till att samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna fungerar mer effektivt
4. Säkerställa att myndigheterna utvecklar sitt strategiska arbete med it-kompetensförsörjning.
Problemen med budgetöverskridande och förseningar är bestående och förekommer inom de flesta myndigheter, oavsett budgetstorlek eller typ av projekt enligt Riksrevisionen, de är dock särskilt framträdande i myndigheter med samhällsviktiga funktioner och inom stora projekt.
– Den främsta orsaken till detta är brister i projektplanering, projektstyrning, kompetensförsörjning och kravställning. Förutom negativ inverkan på den egna verksamheten försvårar detta också statens digitalisering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en kommentar.
Utdragna eller misslyckade upphandlingar är en annan viktig orsak. Samtidigt saknas ett heltäckande stöd för upphandlingar inom it-området. Myndigheter gör även ofta avsteg från Kammarkollegiets ramavtal och det är svårt att bedöma om avstegen är motiverade.
Kompetensbrist utgör ett gemensamt hinder för myndigheternas digitaliseringsprojekt. I vissa fall har det lett till oförutsedda behov av konsultupphandlingar, vilket medfört ökade kostnader och förseningar.
– Myndigheterna har inte arbetat tillräckligt proaktivt med it-kompetensförsörjning, och det är bara en bråkdel av dem vi studerat som har en strategisk plan för detta, säger Yuwei de Gosson de Varennes, projektledare för granskningen.
