Experten: Så förändrar artificiell intelligens datacenterbranschen

 – Den stora utmaningen nu är att skapa anläggningar som verkligen klarar av high performance computing. Det har branschen inte lyckats med än, konstaterar han.

 I ett serverrack i ett modernt datacenter kryllar det av halvledare. Dels förstås i GPU:n, Graphic Processing Unit, som varit särskilt omtalad de senaste året, men också i andra delar av racken.

 – För varje GPU som placeras i en Nvidia-server finns det exempelvis också en ethernet-adapter med en speciell processor som är nödvändigt för att ha så hög dataöverföringshastighet som överhuvudtaget är möjligt.

– Mängden halvledare i racken och övriga delar av datacentret går inte att överblicka. Det är alldeles för många.

 Även om dagens halvledare är mer energieffektiva än gårdagens, kräver de alltjämt fortfarande betydande mängder energi. Inte minst när det gäller själva kylningen i ett datacenter.

 – Exempelvis en GPU blir extremt varm och att kyla den är svårt. Dessutom ska du kyla ner allt annat och med vilken energi ska du driva själva racken? Hur ska kraften fördelas? Hur gör du med dina backuper? Allt det här är en hel vetenskap.

 Experten ser framför sig att datacenterbranschen under kommande år kommer ta viktiga kliv och bli smartare. Vlad Galabov tror att programvaran kommer bli effektiv, det kommer behövas färre processorer och att serverdesignen kommer att effektiveras.

 – Idag får servrarna växelström. Men processorerna på servern måste matas med likström. Under omvandlingen av växel- till likström tappar vi tio procent av effekten och så ser det ut i alla datacenter över hela världen.

 Men problemen med energitillförseln stannar inte där. Även kylningsprocessen är extremt energikrävande.

 – I en Nvidia-server går hela tio procent av kraften bara till att hålla igång fläkten. Du kan spara mycket energi bara genom att ersätta fläktarna med fläktdörrar och kombinera med kylningsvätska. Det finns en hel del ingenjörsutmaningar som den här branschen behöver lösa men jag är optimistisk.

 Analytikern tillskriver den brutala konkurrens som råder bland chippjättarna en stor del i den pågående ai-revolutionen.

 – Halvledarkriget mellan Nvidia, AMD, Intel och Nvidia som pågått det senaste decenniet har tveklöst fört branschen framåt. Då pratades det om att Moores lag inte längre skulle gälla. I stället har de här bolagen hållit och nästan till och med ökat takten.

– Datacenterbranschen kommer att ha blivit betydligt mer effektiv om fem år. Helt enkelt eftersom den måste bli det för att ai-revolutionen ska kunna bli av.

Så förändras datahanteringen

 När företag nu behöver frigöra pengar för att kunna göra stora investeringar i artificiell intelligens tror Vlad Galabov att en hel del bolag kommer göra det genom att se över sin datahantering.

 – Den trenden har redan börjat. Google designade en ny typ av server för Youtube, som har 20 processorkärnor där samtliga är optimerade för att koda om videos´. Det innebär att Youtube kan köra betydligt fler videor på en enskild server och ersätta fem servrar med en.

– Den typen av konsolidering och extremfall av högeffektiv infrastruktur är jag säker på kommer bli en trend som påverkar långt fler bolag än Alphabet.

 Analytikern ser det som en vidareutveckling, av begreppet heterogen datoranvädning som var i ropet för några år sedan. Nu tycker han det istället är dags att börja prata om hyper-heterogena it-miljöer.

 – Det innebär att vi verkligen får förmågan att optimera specifika workloads. Att det nu har blivit möjligt beror på att världen blivit så digital. Det finns fler än en miljon servrar som bara driver databaser, fler än en miljon servrar som bara driver webbsidor och så vidare.

– Att datanvändning blivit en stor del av vårt liv är det som nu ger oss den här förmågan och det är jag övertygad om att hyper-heterogena it-miljöer kommer att bli en enorm trend kommande år som kommer förändra hur datoranvändning fungerar.

Framtidens moln

 Utöver nya trender, ser också Vlad Galabov att trender som att lagra sin data i samlokaliseringscenter och i molnet kommer att fortsätta, men kanske ta nya former.

 – Jag gjorde nyligen en undersökning där jag frågade företagen om deras flytt till molnet hade gjort att de la mer eller mindre pengar på sin datalagring. Hälften sa att det hade blivit billigare och hälften dyrare.

– Min slutsats är att kostnaderna inte är avhängiga om ni använder molnet eller kör on-prem utan snarare beror på strategi. Var ni ineffektiva on prem kommer ni vara ineffektiva i molnet.

 Analytikern tror att de stora molntjänstleverantörerna kommer att förändra sina erbjudanden mot kunderna och gå ännu mer mot att erbjuda serverlösa molntjänster. Med serverlöst menar man att driftsansvariga inte behöver bry sig om så mycket annat än själva applikationerna som körs.

 – När företag började flytta till molnet så avgjorde de själva hur många cores, hur mycket minne och hur mycket lagring de skulle behöva. Jag tror det är ett feltänk, säger han och fortsätter:

– Det fick effekten att företag har oanvända cores, oanvänd lagring, oanvänt minne och så vidare som de behöver betala för. Med en serverlös infrastruktur kommer det problemet försvinna.

 Vad får de effekt för de stora molntjänstleverantörerna?

 – De kommer gå från att sälja servrar och molntjänster till att säga ”vi hjälper dig att kartlägga var din data finns och om den hanteras ineffektivt”. Det är den utvecklingen som kommer att göra att många företag frigör resurser för att så småningom kunna distribuera ai-tjänster.

”Finns jättemöjligheter för telekombolagen”

 Telekombranschen i stort har haft ganska svårt att kapitalisera på det senaste decenniets molnrevolution.  Så behöver det inte nödvändigtvis vara framåt enligt Omdias expert.

 – De flesta telekombolag som gick på molntjänstmarknaden gjorde det genom att försöka sälja infrastruktur som en tjänst. Det slutade i ett priskrig, och att utkämpa ett priskrig med Amazon är inte så lätt. Jättarna kunde så klart erbjuda lägre pris för lagring och så vidare.

– Jag tror att det kan finnas jättemöjligheter för telekombolagen. Men då behöver de inse att deras specialitet i många fall är kunskap om den lokala marknaden och att de inte kan ge bort den kunskapen gratis.

 Vad ska operatörerna göra då?

 – Jag tror att hemligheten ligger i att bygga upp en uppsättning professionella tjänster. Om jag hade styrt en mobiloperatör hade jag satsat på att verkligen bygga upp konsultexpertis. Jag tror att många operatörer har chansen att bli lokala IBM-konkurrenter.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se