Agentisk AI är ett av de mest frekventa modeorden i techvärlden just nu och även om tekniken kanske inte har fått sitt stora genomslag riktigt ännu så håller många företag på att förbereda sig inför en framtid där människor och AI-agenter jobbar sida vid sida med varandra.
Så jobbar du sida vid sida med AI-agenter: ”Måste leda en kombination av människor och AI”
AI På framtidens arbetsplats kommer de flesta av oss att ha AI-agenter som kollegor och förmodligen också arbetsleda dem. Vilka krav ställer det på organisationen och hur ska vi förhålla oss till våra nya medarbetare? Techtidningen bad Christian Cedercreutz på Sofigate dela med sig av sina bästa tips.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Denna utveckling kommer inte bara leda till att arbetsuppgifterna förändras, utan också hur vi organiserar oss i interna team. När antalet AI-agenter blir fler än de mänskliga medarbetarna gäller det att definiera exempelvis ansvarsfördelning och vilka rättigheter som AI-agenter ska ha när det gäller att driva förändring på egen hand.
Business technology-företaget Sofigate släppte nyligen rapporten ”There is no more work without AI” som beskriver hur AI-agenter är på väg att lämna pilotstadiet för att bli en integrerad del av den moderna organisationens arbetsstyrka. Techtidningen bad Christian Cedercreutz på Sofigate i Sverige att dela med sig av sina framtidsspaningar och bäst tips för hur vi lyckas i samarbetet med framtidens AI-agenter.
– Det är lätt att köpa teknologi och relativt lätt att implementera den. Men att sedan bygga betydande och bestående värde med tekniken är mycket svårare, säger Christian Cedercreutz, som leder Sofigate Sveriges business and technology transformation-verksamhet, till Techtidningen.
När det gäller agentisk AI menar han att svenska företag har kommit igång, men en stor del av diskussionen handlar fortfarande om teknik, hårdvara, datacenter och kodning snarare än om hur verksamheten förändras i grunden.
Christian Cedercreutz vill därför flytta AI-frågan närmare företagsledningen. Den större potentialen ser han när teknik och affär hanteras som en gemensam fråga och när CIO:n blir en tydligare del av verksamhetens affärsutveckling.
För CIO:n innebär det att AI inte kan behandlas som ännu en teknikfråga. När AI-agenter börjar utföra delar av verksamhetens arbete handlar frågan mer om organisation och ledarskap.
– CIO:n måste vara mycket närmare verksamheten och vara affärsdriven. Teknikteamet måste arbeta på samma agenda som affärsverksamheten och ledningen.
Sofigate konstaterar i sin rapport att ”Företag bör sluta fråga vilka enskilda arbetsuppgifter som kan automatiseras och i stället fundera över hur hela verksamhetsprocesser kan utformas på nytt när kapaciteten kan skalas kraftigt med AI”.
När processer förändras måste även de som äger verksamhetsflödet förstå teknikens möjligheter och begränsningar. Frågor om datakällor, ansvar, spårbarhet och mandat blir därmed en del av själva verksamhetsstyrningen.
– Varifrån kommer datan? Vilka ramar måste vi hålla oss inom? Hur spårar vi vilka beslut agenterna tar? Vilka uppgifter får de lösa och vilka får de inte lösa? Och var i processen måste en människa fatta beslutet?
Innan AI-agenter släpps in i verksamheten är det flera grundläggande beslut som måste tas. Ett av de största problemen är enligt Christian Cedercreutz otydliga affärsmål och oklart ägandeskap. Därtill kommer bristande datakvalitet, data i silos och fragmenterade äldre system. Även cybersäkerhet och juridik måste hanteras initialt.
Enligt Sofigate-rapporten måste organisationen redan från början ha ambitiösa mål för verksamhetsförändringen och mäta det värde som varje satsning faktiskt skapar.
Kan agera självständigt med mycket hög hastighet
När AI-agenter får större handlingsutrymme blir också styrningen allt viktigare. En av agenternas största styrkor är att de kan agera självständigt och med mycket hög hastighet. Men samma egenskap innebär också en risk.
– Vi måste veta vad AI baserar sina beslut på och vilka fakta som ligger bakom. Hur mycket är påhitt och kan vi leva med det?
Christian Cedercreutz ser en framtid där allt fler team kommer att bestå av både människor och AI-agenter, något som gör att rollerna måste vara tydliga. Människan sätter målen, gör bedömningar och bär ansvaret, medan agenter kan analysera, bevaka, producera och genomföra avgränsade uppgifter.
– Som team och chefer kommer vi att ansvara för både mänskliga och digitala resurser och beslut. Man kan inte gömma sig bakom teknik. När vi organiserar människor och AI-agenter blir data och säkerhet avgörande, liksom gemensamma spelregler, plattformar och datakällor.
Han ser inte att ansvaret kan flyttas från människan till tekniken. Människan kommer enligt honom även framöver att sitta i förarsätet, men med betydligt större kapacitet än tidigare.
– Med hjälp av teknologi, AI, robotar och modeller kan människan göra mycket mer, snabbare och med högre kvalitet. Kvaliteten och produktiviteten går upp, men det är fortfarande människan som måste ta ansvaret.
Varje agent måste ha en ägare och ett mandat
Om AI-agenterna blir fler än de mänskliga medarbetarna skärps också kraven på organisationen. Varje agent behöver en identifierad ägare, ett mandat, behörigheter och mätbara mål. Ledningen måste förstå hur agenter samarbetar och vilka beslut de påverkar.
– Många av oss är vana vid att leda människor. Det är ganska få som har erfarenhet av att leda ett stort antal agenter som jobbar för oss. I den här förändringsfasen behöver varje agent ha en identifierad ägare, ett mandat, behörigheter och mål som går att mäta.
När agenternas arbete ska kvalitetssäkras förespråkar han en kombination av tekniska kontroller och tydliga mänskliga kontrollpunkter. Agenter behöver testas före produktionssättning, få avgränsade behörigheter och arbeta mot verifierade datakällor.
– Eftersom agenter arbetar så snabbt behövs kontinuerlig övervakning och kontrollpunkter där människor godkänner viktiga beslut. Kontrollnivån måste anpassas efter risken och vilken industri det handlar om.
Det finns också uppgifter där människan enligt Christian Cedercreutz bör ha det sista ordet även fortsättningsvis. Det gäller bland annat strategiska beslut och situationer där felaktiga beslut kan få stora konsekvenser.
– Varje bolag måste i förväg definiera var gränserna går. Om ett beslut har stora konsekvenser för människoliv, rättigheter, hälsa, försörjning eller säkerhet måste man vara försiktig.
Sofigate-rapporten målar upp en bild där kunderna fortfarande möter en människa, samtidigt som denna medarbetare får stöd av digitala kollegor som hittar information och lösningar snabbare.
För medarbetarna innebär utvecklingen på AI-området nya krav på kompetens. Att arbeta med en AI-agent blir inte bara en fråga om att kunna ge den instruktioner. Medarbetarna behöver kunna formulera mål, delegera arbete, bedöma resultat och förstå data, risk och informationssäkerhet.
Han varnar också för att släppa agenterna helt fria, även om de själva kan föreslå förändringar och utveckla hur de samarbetar. Förändringsledning blir därför en viktig del i organisationer där människor och AI-agenter ska fungera tillsammans.
Den mänskliga sidan av omställningen ska heller inte underskattas. När en agent börjar ta över uppgifter som tidigare tillhörde en viss medarbetare kan samma typ av oro uppstå som vid andra förändringar i en organisation. Frågan blir snabbt vad tekniken innebär för den egna rollen.
– Människan tänker ofta ”what’s in it for me?” när det sker en förändring. Det kan förstås uppstå även med agenter. Vi kan inte ha inställningen att vi ska göra allt själva, utan måste lära oss att leda en kombination av människor och AI.
Får rapporter om avvikelser
På sikt tror Christian Cedercreutz att arbetsdagen i högre grad kommer att börja med att AI redan har analyserat vad som hänt och sorterat fram det som är relevant. I stället för stora mängder data får användaren rapporter om avvikelser, sammanfattningar och förslag på vad som behöver göras.
– Jag tror att arbetsdagen börjar med en analys av vad som har hänt och varför det är relevant just för dig. Du får inte bara data utan förslag på hur du kan agera. Sedan granskar du rekommendationerna och fattar beslut på basen av interaktionen med människor och teknologi.
Under dagen kan specialiserade AI-agenter få uppdrag att genomföra vissa saker. Det kan i sin tur frigöra mer tid för sådant som kreativ problemlösning, förändringsledning, helhetsbedömningar och relationsbyggande.
– AI-agenter kommer inte att göra människan överflödig, men människor som kan arbeta effektivt med AI kommer att få ett tydligt försprång.
Att agenterna kan arbeta dygnet runt behöver enligt Christian Cedercreutz inte heller innebära att människans arbetsdag blir längre. Tvärtom ser han en möjlighet att använda teknikens kapacitet för att skapa bättre balans mellan arbete och fritid.
– Teknologin och AI har inga fasta arbetstider och det är en fördel vi ska utnyttja. Hur vi använder den beror på oss som människor, ledare och organisationer. Jag ser AI som en möjlighet att få bättre work-life-balance, inte sämre. Redan i dag märker jag hur mycket effektivare jag blir tack vare de agenter jag använder i mitt arbete, konstaterar Christian Cedercreutz.
