Stort intresse när offentlig sektor bjöds in till ai-hackathon

– Intresset har varit väldigt stort och idag är det främst lokalen som sätter gränsen för hur många vi blir, det har funnits en reservlista sedan en tid tillbaka, förklarar Johan Lennartson, som är senior ai-rådgivare på Atea.

Jämfört med det ai-hackathon som arrangerades för halvtannat år sedan så har många aktörer inom offentlig sektor nu gått från inspiration och funderingar till att sjösätta olika ai-projekt.

– Det är väldigt tydligt att många har skiftat fokus till att faktiskt göra och skapa saker och hitta värdet med ai. Krasst sagt har vi i Sverige varit för dåliga på att göra det, menar Johan Lennartson.

Under dagen berättade Microsofts svenska chef, Sophia Wikander, att Sverige har halkat efter på innovationsområdet jämfört med övriga världen och hon nu ser artificiell intelligens som en av de viktigaste frågorna för svenska företag och organisationer.

Hon lyfte fram Uddevalla kommun och Linköpings universitet som två ledande aktörer i Sverige och förklarade att ai måste bli en ledningsfråga. Sophia Wikander avslöjade att alla i Microsofts ledningsgrupp har en personlig tränare i Copilot, som hjälper dem att bli bättre på att använda ai-verktyget.

När det gäller användningsområden för ai inom offentlig sektor så ser Johan Lennartson stora möjligheter när det gäller administrativa arbetsuppgifter.

– Det är mycket text och processer som inte nödvändigtvis är så svåra, men som tar mycket tid och handpåläggning. Där kan ai tillsammans med traditionell automatisering hjälpa till att frigöra medarbetarna så att de kan fokusera på det mänskliga mötet.

Finns en del bromsklossar

Men det finns fortfarande en del bromsklossar som gör att ai-användningen inte ökar i den takt den skulle kunna göra i offentlig sektor.

– Den kanske största, men för lite omtalade, tycker jag är innovationsförmågan. Om man inte är van vid att jobba med förändring och att hitta nya sätt att göra saker är det svårt att ta till sig möjligheterna med ai, säger Johan Lennartson, och fortsätter:

– Jag ser en stor skillnad om man jämför med de privata bolag som lyckas bra. För att de ska kunna överleva måste de hitta bättre sätt att arbeta och om man har den vanan och förmågan blir ai-resan lättare.

Johan Lennartson nämner också juridiska frågor som en bromskloss, eftersom det inte alltid är tydligt vilka data som får användas av ai-tjänsterna och på vilket sätt. Även bristfällig struktur och kvalitet på data hindrar idag många potentiella ai-tillämpningar. Dessutom kan höga kostnader avskräcka många, även om ai-användningen kan ge enorma besparingsmöjligheter på längre sikt.

”Måste testa vad som är genomförbart”

– Man måste våga lägga en del pengar på att testa och verifiera vad som är genomförbart. Efter det kan man genomföra en ordentlig upphandling. Idag har vi Lidingö stad här till exempel, som har vågat ta steget, förklarar Johan Lennartson.

Från Lidingö stad fanns Per-Johan Gelotte, it- och digitaliseringschef, och Therese Perner, informationssäkerhets- och dataskyddssamordnare, på plats för att berätta om hur man infört flera ai-tjänster i sin verksamhet, bland annat en digital mentor som hjälper anställda inom hemtjänsten.

Johan Lennartsons främsta tips till den som vill komma igång med ai är just att bestämma sig för att ta det första steget och gå till ledningen för att få en budget och de resurser som krävs.

– Vårt koncept med ett hackathon är ett enkelt sätt att komma igång och hitta bra idéer som man sedan kan utforska. Det gäller också att hitta en trygg partner som har gjort det här förut och kan hjälpa dig att komma upp på banan. Du kommer inte att kunna förändra världen från dag ett. Det här är en resa för alla organisationer och ofta behöver man lite stöttning om man är ny på området.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se