Rapport: Därför fastnar företagens AI satsningar i pilotfasen

Enligt Niklas Liedholm, Head of AI på Solita, är det vanligaste misstaget att ledningar ser AI som ett verktygsköp snarare än som en förändring av verksamheten.

– Man köper in licenser för att effektivisera enskilda arbetsuppgifter, men tar inte ett större grepp om hur processer, ansvar, beslut och arbetssätt kan förändras. Det kan ge produktivitetsvinster, men sällan någon större konkurrensfördel, säger Niklas Liedholm till Techtidningen.

Han menar att organisationer som vill få större effekt behöver se AI som en långsiktig förmåga. Det handlar inte bara om teknik och data, utan också om att verksamheten måste få tid att lära sig och förändra sina arbetssätt.

Räcker inte att titta på potentialen

En central fråga blir därför vilka delar av verksamheten som faktiskt bör byggas om med AI. Niklas Liedholm anser att arbetet bör börja i de strategiska målen.

– Vilka värdeflöden är viktigast för konkurrenskraften, och var kan AI faktiskt göra stor skillnad, genom bättre beslut, högre intäkter, lägre kostnader eller snabbare processer?

Ett test är enligt honom om förmågan skapar något unikt för verksamheten. Om hela processen kan outsourcas utan att organisationen tappar konkurrensfördel är den sannolikt mindre viktig att bygga om själv med AI.

Samtidigt räcker det inte att titta på potentialen. Organisationen måste också bedöma om den har rätt data, teknik, kompetens och möjlighet att förändra arbetssättet.

– Det område som har störst långsiktig potential är inte alltid rätt plats att börja på, det måste också finnas en realistisk väg till värde, säger Niklas Liedholm.

“Handlar inte bara om dataintegritet och kontinuitetsfrågor”

Ett annat huvudspår i rapporten är digital suveränitet. Solita lyfter risken med att organisationer blir för beroende av enskilda leverantörer, särskilt när AI byggs in i allt fler kärnprocesser.

Jouni Wallander, Chief Strategy Officer på Solita, menar att riskerna inte enbart handlar om integritet eller driftstabilitet.

– Det handlar om alla fall där en kärnprocess i verksamheten är beroende av en enskild leverantör, oavsett om det är en leverantör av AI modeller eller ett produktivitetsverktyg. Och det handlar inte bara om dataintegritet och kontinuitetsfrågor, utan även kostnadsrisker: om man saknar alternativ måste man betala det leverantören begär, säger Jouni Wallander till Techtidningen.

För en it-chef som redan har stora molnplattformar, SaaS avtal och etablerade leverantörsrelationer handlar AI suveränitet enligt honom inte om att bli helt oberoende. Det är varken möjligt eller ett meningsfullt mål.

I stället bör organisationer identifiera sina mest kritiska beroenden och analysera vad som händer om de slutar fungera. Åtgärderna kan vara en mer modulär arkitektur, att särskilt skydda de mest kritiska processerna, att omförhandla avtalsvillkor eller att medvetet acceptera risken.

Säkerhetsfrågan blir särskilt viktigt

När AI gör utveckling snabbare förändras också kraven på styrning. I rapporten uttrycks det som att agilt inte längre räcker. Jouni Wallander beskriver det främst som en kulturell fråga.

– När beslut behöver fattas snabbare måste verksamheten och beslutsfattarna komma närmare utvecklingen, eller ännu bättre, ges mandat att fatta beslut själva inom vissa ramar.

Det innebär att flaskhalsen flyttas från själva utvecklingsarbetet till beslutsfattandet. Organisationer behöver därför tydligare mandat och kortare avstånd mellan lösningsägare, verksamhet och teknikteam.

Säkerhetsfrågan blir särskilt viktig när AI agenter får större handlingsutrymme. Jouni Wallander pekar på flera kontroller som bör finnas på plats innan autonoma agenter släpps in i kärnprocesser.

– Organisationer måste utse en ansvarig ägare, verifiera deras arbete, begränsa deras mandat och kostnader, och kunna stoppa dem när något går fel. Åtgärder med stor påverkan behöver oberoende kontroller. Autonomi bör bara öka i takt med att tillförlitligheten bevisas.

“Här kan konsulter…”

Även kompetensmodellerna påverkas. Niklas Liedholm tror inte i första hand att hela roller försvinner, utan att innehållet i dem förändras. När AI tar över mer rutinmässigt arbete blir helhetsförståelse, omdöme och förmågan att omsätta tekniken i verksamhetsnytta viktigare.

– Det ökar behovet av personer som kombinerar djup kompetens inom sitt område med förståelse för AI, teknik och verksamhet, säger Niklas Liedholm.

Han pekar särskilt på roller som kan överbrygga verksamhet och teknik. De behövs för att identifiera rätt problem, få olika kompetenser att arbeta tillsammans och bygga upp AI förmågan internt.

– Här kan konsulter spela en viktig roll, särskilt under omställningen, men målet bör vara att kompetensen över tid byggs in i den egna organisationen, säger Niklas Liedholm.