Så går arbetet med VGR:s 5g-nät

 En av drivkrafterna bakom det stundande teknikskiftet är den stora omställning svensk hälso- och sjukvård befinner sig mitt i. Sveriges befolkning blir allt äldre och det ställer nya krav på sjukvården. I Västragötalandsregionen beräknas antalet personer över 80 år öka med över 60 procent fram till 2040.

 – Mer vård kommer att behövas utföras utanför sjukhusens väggar. Det innebär att vi också kommer behöva kunna leverera konnektivitet utanför våra egna lokaler, med åtminstone samma kapacitet som vi idag har i våra fastigheter, säger han och fortsätter:

– Det innebär att vi behöver mer mobil konnektivitet och den teknologi och arkitektur som passar bäst för det är enligt våra förstudier 5g. 

 I regionens verksamhet finns det i dagsläget drygt 25 000 dect-telefoner. Att komma ifrån dem, är en annan av drivkrafterna bakom tekniksskiftet.

 – Våra anställda vill dels bara behöva använda en handterminal och de vill dessutom kunna använda applikationer. Det är väldigt svårt att digitalisera och ta fram nya tjänster med dect-telefonin som grund, säger Magnus Bjureblad som är produktområdesansvarig telekom på VGR och fortsätter:

– Dect är en teknologi från 80-talet, som dessutom inte heller lever upp till de säkerhetskrav vi idag ställer. 

 Just säkerhetsasspekten är helt central drivkraft i VGR pågående teknikskifte, och det gäller inte bara telefonin. 

 – Vi behöver själva ha betydligt större kontroll över vår egen it- och telefoni-miljö än vad vi har idag och vad exempelvis mobiloperatörerna klarar av att erbjuda, säger Christian Bohlin. 

Stort fokus på telefoni

Till skillnad från många företag som nu riktar blickarna mot privata 5g-lösningar så har Västragötalandsregionen ett väldigt stort fokus på tal. 

 – Vi kan inte ha som vi har det idag, med en handover mellan acesspunkterna i wifi-nätet. Det interna samtalet och de akuta medicinska larmen behöver fungera med realtidskommunikation och där blir 5g en helt central bärare, säger Magnus Bjureblad.

 Tidsmässigt har regionen kommit ungefär halvvägs med sin 5g-resa. Hela 5g-utrullningen beräknas vara klar 2028. Men redan nästa år väntar upphandlingar. 

VGR har säkrat spektrum och nödvändiga tillstånd. Dessutom har regionen satt upp ett antal testbäddar.  

 – Vi har testat med ran och core i en av våra befintliga växlar. Vi har fått både samtal och dataöverföringar att fungera över 5g.

 Omställningen mot att VGR blir en egen operatör kommer med flera utmaningar. Både för regionen själva och för de svenska operatörerna. 

 – Syftet med den här omställningen är inte att vi ska beröva operatörerna på deras affär. Idag har vi lite drygt 30 000 mobilabonnemang i VGR, det kommer säkert se annorlunda ut om några år men vi kommer fortfarande köpa väldigt mycket tjänster av de stora operatörerna, säger Christian Bohlin.

– Rent ekonomiskt kan det till och med bli så att vi i framtiden kommer att köpa mer av de stora operatörerna än vad vi gör idag.

5g är på många sätt fortfarande nytt, och de nya affärsmodeller som möjliggörs av den femte generationens mobilnät har inte hunnit sätta sig.

– Vi har en tät dialog med alla de stora operatörerna om de produkter och tjänster vi ser framför oss att vi kommer att behöva framåt.

En teknisk fråga som återstår att lösa handlar om roaming. 

– Vi vill så klart kunna roama ut, men vill också kunna släppa in roaming i vårt nät, så att patienter och anhöriga kan kommunicera med sina vanliga operatörer.

Har en klassisk wifi-lösning

Mobil inomhustäckning är ren generellt en väldigt stor utmaning. VGR har idag en klassisk wifi-lösning. I regionens olika fastigheter sitter lite drygt 12 000 accesspunkter. Tanken framåt är att Västra Götalandsregionen ska bygga ett eget core och ett eget ran-nät med små celler. Totalt handlar det om 2,7 miljoner kvadrameter yta som ska täckas.

– När vi gör den här investeringen och placerar ut de här punkterna, vill vi ju självklart också kunna få in operatörernas tjänster in i vårt nät. Det upplever jag som en sten i skon just nu. 

Hur då? 

– De svenska operatörerna är lite väl mycket kvar i passiv das. Det vill säga det sätt som man traditionellt sett har byggt lågkapacitetskonnektivtet inomhus på tidigare. Vi ser inte att vi kommer bygga ett sådant nät parallellt med vårt state of the art 5g-nät.

– Här kommer vi som fastighetsägare tillsammans med operatörerna behöva göra ett stort arbete. Vi kommer vilja äga den aktiva infrastrukturen i fastigheterna eftersom det är vår kärnverksamhet men vill såklart också att operatörerna ska kunna erbjuda sina tjänster till slutanvändarna i fastigheter.

Stora affärsmöjligheter

Men teknikskiftet för inte bara med sig utmaningar för operatörerna – utan också stora affärsmöjligheter.

– Vi har börjat titta på möjligheterna med slicing. Jag är tämligen övertygad om att vi kommer att vilja köpa en dedikerad medtech-slice för all vår uppkopplade medicintekniska utrustning. Vi kommer vilja köra dem hemma hos patienterna eller ute på stan och då genom dedikerade slices i nätet.

– Just att vi får förmågan att prioritera i luftgränssnittet vilket vi inte kan med wifi är en annan drivkraft bakom det här teknikskiftet. Det kommer vara väldigt användbart för många av våra olika verksamheter.

Det är inte bara på operatörssidan marknaden ännu inte är helt mogen. Även i dialogen med tillverkarna av radio- och core-hårdvara finns det utmaningar. 

– Exempelvis Ericsson och Nokia ju är vana vid att leverera utrustning till landsomfattande nät med miljontals kunder i. Nu behöver de skala ner och klara av att leverera utrustning till exempelvis oss som vill använda deras utrustning i våra små nät där vi bara ska ansluta 200 000 simkort. 

– De har ju börjat leverera mindre lösningar. Men då uppstår nästa problem. Vi vill ju ha all den funktionalitet som finns i de stora näten även i vårt nät och den finns ännu inte i de mindre lösningarna. 

Snarlika utmaningar finns i dialogen med de stora tillverkarna av mobiltelefoner. Också Samsung och Apple behöver anpassa sina affärsmodeller till en ny verklighet.

– De stora mobiltillverkarna är vana vid att varje land har ungefär två-fem stora nationella mobiloperatörer. Det innebär att deras enheter bara behöver valideras mot de näten. 

– Nu får vi en situation där det förmodligen kommer att finnas hundratals privata operatörer bara i Sverige. Då kommer så klart de stora enhetstillverkarna att behöva förändra sina processer.

Behövs ny teknisk kompetens

Men även för VGR själva finns det utmaningar. Trots att regionen har en lång tradition av att köra mycket it inhouse så kommer det behövas mycket ny teknisk kompetens.

– Vi är idag  800 anställda och har cirka 200 konsulter som jobbar med it-frågor på regionen. Vissa av dem kommer behöva vidareutbildas kopplat till den här typen av teknologi. Dessutom kommer vi behöva tillföra ny kompetens.

– Vi har redan idag märkt att det är svårt att hitta rätt telekomkompetens. Då skulle jag ändå säga att vi i Sverige är lyckligt lottade med tanke på att vi har Ericsson.

I och med att marknaden för privata 5g-nät är så pass ung har det också varit svårt att hitta framgångsexempel att inspireras av i andra länder.

– Vi har inte hittat någon som använder 5g på det sättet vi vill göra. Däremot har dedikerade mobilnät funnits på sjukhus i Holland väldigt länge, vi har påbörjat lite dialoger med aktörer där om deras erfarenheter men det är ingenting vi kan dra några slutsatser av.

Under samverkansforumet SLT (Sveriges Landsting Telefoniansvariga) i oktober fattades beslutet att bilda en arbetsgrupp för 5g där alla regioner ska ingå. Den arbetsgruppen kommer VGR att leda. 

– Jag upplever att regionerna har en ganska gemensam bild av läget. Alla är intresserade av förtjänsterna som 5g kommer med. Sen kan strategierna kring utförandet variera, säger Magnus Bjureblad och fortsätter:

– En del regioner har väldigt små it-avdelningar och en del kommer kanske köpa in det här helt och hållet som en tjänst. Men det är inte det som är det intressanta utan att vi i mångt och mycket har samma uppdrag och därför behöver samarbeta.

På samma vis som Esam på sätt och vis har påverkat och format marknaden för digitala samarbetsverktyg är förhoppningen att SLT:s 5g-arbete ska kunna påverka marknaden som nu uppstår.

– Nu har vi verkligen chansen att forma marknaden. För att lyckas med det behöver vi offentliga organisationer kunna identifiera och kommunicera våra gemensamma behov. 

– Det har vi fått till oss av operatörerna också. Kom överens ni regioner om vad ni vill ha så blir det mycket lättare för oss att sedan leverera produkter och tjänster.

Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se