De bygger Försvarsmaktens suveräna molnplattform: ”Europa behöver ett eget moln”

– Möter vi säkerhetskraven för Försvarsmakten är det sannolikt att vi även uppfyller de krav som en bank eller en myndighet har. Ur det perspektivet är det inte bara ett väldigt spännande och viktigt uppdrag, utan vi har också förberett Evroc för de mest utmanande uppgifterna, säger Mattias Åström till Techtidningen.

Vad är det rent konkret som Evroc har fått i uppdrag att leverera?

– Vi bygger själva cloud-stacken och cloud-mjukvaran, operativsystemet för molnplattformen. Sedan samarbetar vi med flera partner. Vår industripartner Teracom har skyddsklassad personal och datacenter på hemliga platser och sedan har vi dessutom ett antal partner som tar fram mjukvaran som körs i lagret ovanpå.

Combat Cloud byggs för att kunna dela säkerhetsklassad information i realtid och tanken är att aktörer inom olika delar av totalförsvaret ska få tillgång till plattformen på sikt. Tanken är att bygga en lösning som baseras helt på teknik som Sverige har full kontroll över.

En av förebilderna till Combat Cloud är det Delta-system som tagits fram av Ukraina och som används i det pågående kriget. Med hjälp av en toppmodern molnplattform kan information samlas in från källor av olika slag, som drönare, satelliter och andra tekniska system.

Den europeiska molnmarknaden har under lång tid dominerats av amerikanska hyperscalers. Det har enligt Evrocs vd Mattias Åström lämnat både myndigheter och försvar med ett begränsat val: egen drift eller amerikanska molntjänster. Det geopolitiska läget har gjort frågan om molnstratregi än mer akut under de senaste åren.

Evroc har enligt Mattias Åström under fyra år arbetat för att bygga upp ett europeiskt hyperscaler-alternativ. Den stora utmaningen har inte främst varit datacenter och hårdvara, utan den mjukvarustack som krävs för ett distribuerat moln med höga krav på både tillgänglighet och säkerhet.

Kontroll över hela mjukvarustacken

Begreppet suveränt moln är centralt i Evrocs erbjudande. För Mattias Åström handlar suveränitet framför allt om kontroll över hela mjukvarustacken. Att ett datacenter står i Europa räcker inte om kritiska delar av plattformen fortfarande kontrolleras från ett annat land.

Evroc använder sig dock av amerikanska GPU:er för AI-beräningar, men Mattias Åström skiljer mellan ett beroende av ny hårdvara och ett beroende som kan påverka möjligheten att fortsätta använda ett befintligt system.

– Visst finns det beroenden, men det är väldigt stor skillnad mellan att inte kunna köpa ytterligare GPU:er på grund av sanktioner och att inte kunna använda de GPU:er som redan finns.

Han lyfter också säkerhetsuppdateringar som en viktig del av rådigheten. I en miljö där nya säkerhetsbrister upptäcks löpande måste organisationen kunna åtgärda dem utan att vara beroende av ett främmande land.

De höga säkerhetskraven innebär enligt Mattias Åström inte att man kompromissar med funktionaliteten. Evroc har haft fördelen att bygga sin arkitektur från grunden med dessa krav i åtanke, bland annat för att molnet ska kunna fungera även utan tillgång till internet.

– Vi visste från början vilka krav vi behöver uppfylla och att vi ville lösa säkerhetsproblemen för europeiska myndigheter och försvaret. Då kunde vi förbereda arkitekturen. Hur skapar du ett moln som kan fungera även om du inte har tillgång till internet och klipper det helt och hållet? Hur kan du fortsätta dela information och synkronisera den?

En viktig grundprincip i Evrocs plattform är motståndskraft. Man arbetar med en arkitektur där information finns på minst tre platser samtidigt, i stället för att enbart lagras i ett datacenter med backup i ett annat. Målet är att tjänsterna ska fortsätta fungera även om delar av infrastrukturen slås ut.

Utvecklingen i Ukraina har enligt Mattias Åström också visat på betydelsen av snabbare innovationscykler. När teknik förändras på bara några månader blir traditionella utvecklingsmodeller, där stora system tas fram över många år, svårare att förlita sig på.

– Tittar man på drönarna i Ukraina är de omoderna efter tre månader. Man måste ta fram ny teknik hela tiden och det möjliggörs av vår molninfrastruktur.

För Evroc finns en tydlig förhoppning om att erfarenheterna från försvarsprojektet ska kunna användas även civilt. Mattias Åström pekar på banker och myndigheter med höga säkerhetskrav, men också på verksamheter som måste kunna fortsätta fungera när internetförbindelsen bryts.

Mattias Åström hoppas också på ett kunskapsutbyte i motsatt riktning. Försvaret kan dra nytta av utvecklingen inom AI på den civila marknaden, samtidigt som säkerhetslösningar från militär användning kan flyttas över till myndigheter och företag.

Han är övertygad om att fler stora svenska företag kommer att se över sitt beroende av amerikanska molntjänster när europeiska alternativ blir tillgängliga. Hittills har många organisationer enligt honom saknat realistiska alternativ om de samtidigt velat använda modern moln- och AI-teknik.

Två saker fungerar enligt Mattias Åström som katalysatorer för Evroc just nu. Den ena är det geopolitiska läget. Den andra är AI, som ställer helt nya krav på den fysiska infrastrukturen och gör det svårare för företag att bygga all kapacitet själva.

– Det är svårt att ha AI i dina egna datacenter. Där ser vi att vi kan hjälpa europeiska kunder att få samma avancerade AI-tjänster utan att all deras data skickas till USA.

För Mattias Åström blir Försvarsmaktens satsning därmed både ett säkerhetsprojekt och en möjlighet att bygga kompetens i Sverige som senare kan användas betydligt bredare. I förlängningen ser han även en möjlighet att skapa teknik som går att exportera.

– Vi hjälper till med Sveriges rådighet samtidigt som vi visar att Sverige kan ligga i framkant när det gäller innovation. I stället för att skicka svenska skattebetalares pengar till USA och sätta oss i en beroendesituation bygger vi upp avancerad kunskap i landet, minskar beroendet och skapar potentiellt en ny exportprodukt.