Google-chefen om digital suveränitet: ”Sverige riskerar att halka efter”

– Diskussionen blir ofta alldeles för förenklad. Det låter ibland som om all data är klassad på samma sätt. Varje organisation, oavsett om den är offentlig eller affärsdrivande, måste säkerhetsklassa sin information och sedan bestämma vilken typ av lösning som krävs.

– Det publika molnet är ett av de mest säkra it-systemen som finns. Men om man utgår från att all information måste hanteras på exakt samma sätt hamnar man fel. Det viktiga är att förstå vilken information man har, vilken risk den innebär och vilken lösning som bäst svarar mot den risken.

Google Cloud har under de senaste åren byggt upp ett antal lösningar för digital suveränitet. Enligt Guillaume Leygues, director of customer engineering på Google Cloud Nordics, tog arbetet fart runt 2020 när bolaget började analysera kraven i Europa land för land. Bakgrunden var att kundbasen förändrades. Från att tidigt ha arbetat mycket med startups och detaljhandel började Google Cloud i allt högre grad vända sig till banker, energibolag, offentlig sektor, life science och försvarsrelaterade verksamheter.

– Vi utvecklade tre olika ramverk. För public cloud handlar det bland annat om kryptering by default. Allting är krypterat: data som sparas, data som skickas mellan datacenter och applikationer, och i vissa fall även data i minne. Det finns företag som kräver det och då kan vi erbjuda det, säger Guillaume Leygues.

Han beskriver hur kunder kan välja att själva äga krypteringsnycklarna och därmed ta kontrollen över hur deras data krypteras i Googles datacenter. En annan central funktion är data boundaries, som gör det möjligt att styra var data ska lagras.

– En kund kan säga att data bara ska sparas i ett svenskt eller tyskt Google-datacenter. Vi har byggt in dessa funktioner i vårt publika moln för att möta kraven på suveränitet.

Nästa nivå är hybridmoln, där bearbetning kan ske nära verksamheten. Guillaume Leygues nämner ett exempel från industrin, där en kund ville filma vad som händer i en fabrik för att kunna analysera och förbättra produktionen, men samtidigt inte vill att personer i fabriken ska kunna identifieras.

– Då kan vi placera hårdvara, mjukvara och operativsystem i fabriken och anonymisera människor i bilderna i realtid. Det är ett hybridmolnscenario med tydliga suveränitetsaspekter.

”En unik lösning”

För de mest känsliga verksamheterna har man tagit fram Google Distributed Cloud air-gapped, en lösning som kan köras helt frikopplad från internet. Kunden får rack med hårdvara, mjukvara, operativsystem, applikationer, databaser, big data och AI-möjligheter som placeras i egna datahallar.

– Det här är en unik lösning. Vi utvecklar allt från applikationerna till språkmodellerna och hårdvaran och kan därför leverera en fullstackslösning vilket är viktigt ur ett suveränitetsperspektiv, förklarar Per Gustafsson.

Han konstaterar att intresset för digital suveränitet har ökat, inte minst på grund av det geopolitiska läget, men att diskussionen måste bli mer nyanserad.

– Jag har hängt med sedan det här tog fart för tio år sedan. Om man tittar på vad som har hänt i praktiken är det inte så mycket som har förändrats. Med de säkerhetsfunktioner och suveränitetslösningar som finns i det publika molnet uppfylls kraven för 99 procent av all data.

Han menar att det därför blir orimligt att hela verksamheter ska byggas för den mest extrema hotbilden om det bara är en mycket liten del av informationen som faktiskt kräver den nivån.

– Vill du köpa en kostsam air gapped-lösning och ta hand om den för att en procent av datan kräver det? Vi måste separera teknologi och politik. Och vi måste separera internationella bolag som driver kommersiella affärer från den geopolitiska diskussionen.

Frågan blir särskilt känslig när det handlar om offentlig sektor. Per Gustafsson ser en risk i den svenska debatten om molntjänster. Han menar att Sverige historiskt sett har varit ett av världens mest digitalt framåtlutande länder, men att offentlig sektor nu riskerar att inta en mer avvaktande hållning än andra länder.

– Vi var tidiga med att förstå vad pc:n skulle betyda, vi byggde ut infrastruktur i absolut världsklass och vi har människor som förstår ny teknik. Det har gjort oss till ett av de mest digitalt framåtlutande länderna i världen.

– Men Sveriges offentliga sektor är ganska ensam om att se ett hot i cloud-leveransen. Jag tror inte att det är teknologin i sig, utan leveransmodellen man ser som ett hot. Tittar vi på andra länder så gör de inte det. De förstår att det som kommer nu med AI är väldigt kostsamt att investera i och att det inte är alla som kan göra det.

Enligt Per Gustafsson handlar frågan därför om konkurrenskraft. Om offentlig sektor blir alltför försiktig riskerar den att gå miste om den tekniska utveckling som pågår i näringslivet. Samtidigt går det inte att komma runt den fråga som många svenska it-chefer brottas med: spelar det någon roll att Googles moderbolag är amerikanskt?

Per Gustafsson svarar att den geopolitiska diskussionen påverkar Google, men att den ligger utanför bolagets kontroll. Det bolaget kan påverka är enligt honom teknik, säkerhet, transparens och förtroende hos kunderna.

– Tittar vi på gensvaret från kunderna ser vi ett ökat förtroende för Googles tjänster. Vi har hela stacken, inklusive modellerna, hypercomputing och processorerna i botten. Vi kan leverera en stack med teknologi som väldigt få andra kan göra.

Inlåsningseffekter högre på agendan

En annan fråga som har blivit allt mer uppmärksammad handlar om inlåsningseffekter. När fler verksamheter bygger sin infrastruktur i molnet vill de veta vad som händer om de behöver flytta applikationer eller byta plattform.

Per Gustafsson svarar med att lyfta Kubernetes och beskriver hur Google utvecklade en metod för att hantera compute och applikationer i microservices för tjänster som Google sök och Youtube och sedan gjorde tekniken tillgänglig som Kubernetes.

– Det är ett open source-protokoll där Google delar med sig av utvecklingen. Det betyder att applikationer som utvecklas på Kubernetes kan användas på en annan Kubernetesplattform. Den kan finnas hemma i garaget, hos en konkurrent till oss eller hos någon annan.

Enligt Per Gustafsson är samma synsätt nu på väg in i AI-världen. När företag bygger AI-agenter uppstår nya frågor om inlåsning. Google vill enligt Per Gustafsson möta det genom öppna protokoll.

– Vi tar fram protokoll för hur man bygger agenter, hur agenter kommunicerar med varandra och hur betaltransaktioner ska hanteras med hjälp av agenter. Och vi gör det som öppna standarder.

Per Gustafsson betonar också att Google Clouds AI-plattform inte bara handlar om Googles egna modeller. Han beskriver Gemini Enterprise Agent Platform som en plattform där organisationer kan bygga och administrera agenter med många olika AI-modeller.

Han beskriver AI-skiftet som större än pc-eran, internet, dotcom, mobilitet och moln sammantaget. Han anser att molndebatten inte får reduceras till att handla enbart om risk, utan även om tillgång till kapacitet, kompetens och innovation.

– Teknikutvecklingen går inte inte stoppa. Världen kommer att fortsätta digitaliseras och där vi befinner oss just nu är förändringen större än allt jag har sett tidigare tillsammans. Kraften i generativ AI handlar inte om chattbotar eller att skapa roliga bilder. Det handlar om forskning och utveckling som kan lösa några av de största utmaningar vi har.