Stor intervju med Ann-Marie Carelius Ovin – när tekniken möter juridiken

– Före 2023 hade jag sagt att mitt jobb är att vara ytterst ansvarig för att driva digitaliseringen. Men nu är det helt enkelt AI, säger hon när vi möts på Vinges kontor vid Norrmalmstorg mitt i Stockholms affärs- och finansdistrikt.

Vi har en knapp timme tillsammans, sedan ska hon med flyget till Malmö för två dagars workshop med kollegorna på Malmökontoret. AI-workshops, förstås.

Högt förändringstryck

Förändringstrycket kommer från flera håll: från geopolitik till teknik och juridik. Legal Tech är ett växande område och det har dykt upp AI-verktyg som avlastar, eller utmanar, den traditionella rollen som affärsjurist – lite beroende på hur man ser det.

Dels ändras arbetssätt, dels utmanas affärsmodeller. Hur kommer man att köpa juridiska tjänster framåt och hur påverkas prismodeller när nya verktyg gör sitt intåg? Vad innebär det snabbt ökande antalet avtal och regelverk? Och vilka risker följer med på köpet?

Det är bara några av frågorna Ann-Marie – och egentligen alla medarbetare på Vinge – måste förhålla sig till dagligen.

– Vi måste förstå vilka AI-verktyg vi använder och vad det innebär juridiskt och säkerhetsmässigt. Dels för egen del, dels för våra klienter som vi ska rådge. Man kan få snedvridna svar, verktygen kan ha bias, du kan råka röja konfidentiella data eller bryta mot regler… alla måste känna till riskerna och ta sitt ansvar.

Som chef för IT-avdelningen, inklusive AI, säkerhet samt avdelningen Knowledge Process & Innovation, sitter Ann-Marie mitt emellan tekniken och juristerna – som rådgivare, bollplank och blåslampa.

– CIO-rollen är central och det behövs tät dialog med våra jurister. Jag har alltid gillat att jobba tvärfunktionellt och gör det allt mer nu.

Vinge var tidigt ute med att testa AI-verktyg och se över behov, för att utvärdera nyttor och risker. Nu är man på väg in i nästa fas med tydligare koppling till det dagliga arbetet.

– Just nu är det ganska positiva tongångar, många tycker att det är kul och ser möjligheter. Men skulle du ha frågat mig för två år sedan var det oroligare.

Ann-Marie är också optimist. Den legala professionen har funnits länge och jurister har klarat av att ställa om, från gåspennor och stämplar till digitalisering. Även om yrket ändras är trycket på juridisk kompetens högt och det är mer regler och avtal att förhålla sig till än någonsin. Så det finns att göra!

Drivs av utveckling

Vi befinner oss sju våningar upp med strålande panoramavy genom de enorma fönstren. Höstsolen flödar över takåsar, kyrkotorn, den klassiska NK-klockan och Gröna Lund. I den lugna loungen är det dämpad belysning, mjuka mattor och exklusiv konst på väggarna.

Här har Ann-Marie Carelius Ovin haft sin hemvist i drygt femton år. Allt sedan hon något otippat rekryterades till ett digitaliseringsprojekt 2010.

Det handlade om att införa en digital plattform för samarbete på marknadsavdelningen och drevs från verksamheten, inte IT, påpekar Ann–Marie.

Själv är hon varken jurist eller tekniker, utan civilekonom med bakgrund inom sälj, marknad och affärsutveckling, bland annat i fastighetsmäklarbranschen och innan dess på upplevelsemuséet Tom Tits Experiment i Södertälje. Till Vinge kom hon på rekommendation av en tidigare styrelseordförande efter flera lyckade förändringsprojekt med IT-inslag.

Två år senare skulle hon titulera sig CIO som chef för en IT-avdelning med 14 medarbetare, idag 17, och plats i ledningsgruppen.

– Jag hade tankar och synpunkter på att det borde finnas en IT- och digitaliseringsstrategi. Då fick jag frågan om jag ville bli CIO, berättar hon.

Det som lockade var möjligheten till utveckling. Ända sedan sin tid på Tom Tits Experiment har hon fascinerats av teknikens möjligheter att göra skillnad.

– Är det någonstans det finns utveckling, lär det vara inom IT. Därför nappade jag. Jag brukar säga att jag gick från en värld där DR betydde direktreklam till Data Recovery!

Varför valde de just dig till CIO-rollen, tror du?

– Jag tror de såg utifrånperspektivet som en fördel. Jag är van att jobba med människor och affär och förstår hur tekniken kan stötta – och det var det som var behovet. Duktiga tekniker fanns redan på Vinge, men länken till affären saknades.

Konsten att brygga teknik och affär

Att komma som icke-tekniker för att leda en IT-avdelning krävde viss fingertoppskänsla.

– Du måste vara ödmjuk inför teknikernas kompetens och bygga upp ett förtroende för att hantera deras eventuella skepsis, konstaterar Ann-Marie Carelius Ovin.

Utmanande? Definitivt, men det finns också fördelar, anser hon. Som att hon aldrig kommer gå in och peta i detaljerna. Och att hon kan ställa krav på att teknikerna ska kunna förklara hur saker fungerar, även för den som inte är expert.

– Den taktiken använder jag fortfarande, även mot leverantörer. Det är ett förtroendetest!

Men det handlade inte bara om tekniken, utan också om att förstå affären. Ann-Marie hade ingen djupare kunskap om affärsjuridik och gick in för att lära sig.

– Jag drog på mig gympadojorna och gick runt och lyssnade och pratade för att bilda mig en uppfattning. Och jag förstod snart att IT-avdelningen inte stod särskilt högt i kurs, tvärtom. Mycket berodde på bristande kommunikation. Det fanns ett gap som behövde överbryggas.

Jobbade med attitydförändring

Under sina första två år kom Ann-Marie att lägga stor vikt vid attitydförändring, kunskapshöjning och kommunikation, för att få igång ett bra samtal mellan IT och affären.

Idag är det en helt annan stämning och alla arbetar åt samma håll. Med tanke på att juristbranschen under samma tid blivit mer IT-intensiv har det varit viktigt.

– Det är nog min styrka, att jag är duktig på att förstå och tolka teknikens möjligheter och översätta till affärsnytta. Dessutom är jag bra på att ställa frågor.

En av Ann-Maries tidiga åtgärder var att riva upp beslutet om att driva alla datacenter ”inhouse” och outsourca delar av infrastrukturen. Samtidigt valde hon att behålla intern beställarkompetens och teknisk expertis, vilket visade sig vara ett lyckat drag.

– Du kan outsourca teknik, men inte ansvar. Där gör många fel, säger hon.

En annan fråga hon fastnade för var säkerhet, med betoning på informationssäkerhet, vilken hon från starten valde att driva i ledningsgruppen.

Slutligen kom då Gen AI-våren 2023, då ChatGPT svepte in och triggade en ny fas i teknikens påverkan på all världens kunskapsföretag, inklusive jurister.

Inledde innovationsprojekt

Ann-Marie Carelius Ovin såg till att Vinge höll sig framme och tog plats i innovationsprojekt. Till exempel inledde Vinge ett omfattande samarbete med Microsoft kring M365 Co-pilot, samt juridiska AI-verktyg som Harvey och Legora, för att se vad marknaden erbjöd.

Juristbranschen uppfattas ofta som konservativ och obenägen att ta risker. Det ligger i dess natur. Men det gäller att följa med sin tid. Visst kommer det finnas risker, kopplade till exempelvis teknik och regelefterlevnad. Men att inte göra något alls är en risk i sig, så det är en fin balansgång konstaterar Ann-Marie Carelius Ovin.

– Det är en extrem förändringstakt kopplad till generativ AI, info- och cybersäkerhet. Hur utbildar vi oss för att säkra kontinuiteten. Det gäller att hålla sig uppdaterad, och se till så att vi håller oss relevanta över tid.

Risker behöver vägas mot riskaptit och det gäller att hålla stenkoll på hanteringen av kritiska data. Först då kan ledningen fatta informerade beslut.

– Det har vi pratat mycket utifrån olika perspektiv och det gör oss snabbfotade. Det är inte en slump att vi kan fatta ett beslut och det är inte en slump att vi är tekniskt redo att göra det heller, utan det beror på att vi jobbar oavbrutet med frågorna.

Mellan rättsstat och realtid — en nulägesanalys

I rollen som CIO på Vinge lever Ann-Marie Carelius Ovin i en ständig växelverkan mellan mikro- och makroperspektiv och med flera parallella tidshorisonter vad gäller prioritering: operativt här och nu, taktiskt snart och strategiskt på sikt.

I och med den snabba AI-utvecklingen det taktiska mittfältet svällt upp, det vill säga ärenden och frågor som måste hanteras på halvlång sikt.

– För några år sedan pratade vi CIO:er om att det var viktigt att jobba “bi-modalt”, i två tempon. Nu skulle jag säga att vi jobbar ”tri-modalt”, i tretakt.

Att prioritera och hålla fokus på rätt saker är en ständig utmaning.

Så vad brukar ni prioritera? Vilka kriterier går ni efter kopplat till AI?

– Ganska traditionellt: Vi prioriterar det som skapar mest nytta och värde för verksamheten, alternativt det som minimerar hot och risk. Men klientleveransen kommer alltid i främsta rummet.

– Utöver det tittar vi bland annat på säkerhet, transparens, datahantering, bolaget, leverantörens ansvarstagande och möjligheten till intern kontroll. All innovation sker inom ramarna för etik, lagar och regler. AI är ett stöd – slutprodukten granskas alltid av en jurist. Vi har tydliga riktlinjer för sekretess, ansvar och IP.

Geopolitik och kontinuitet

Vinge är i högsta grad en del av samhället, som rådgivare till stora delar av näringslivet, vid exempelvis börsintroduktion och tvister. Om det är oroligheter i omvärlden påverkas inflödet av kunder och uppdrag.

Men Vinge påverkar också samhället i sig, påpekar Ann-Marie. Den legala professionen har inte bara ett kommersiellt uppdrag utan också ett samhällsuppdrag, att upprätthålla en rättsstat, vilket är ett fundament för demokratin.

Den dimensionen spiller över allt mer på IT-avdelningen och väcker nya frågor för henne som CIO.

Med kriget i Ukraina hamnar frågan om kontinuitetsplanering i ny dager. Kommer hon framöver behöva ta höjd för beredskap och krigsplacering av IT-personalen? Det finns också många frågetecken framåt kring USA och Trump-administrationen.

– Det påverkar enormt mycket, från dataöverföring till hur vi gör affärer och med vem. Kommer vi alls kunna använda amerikanska molntjänster? Vad händer om datatrafik blockeras, om lagar förändras, eller om leverantörer blir föremål för påtryckningar från myndigheter?

Den typen av scenarier tvingar fram praktiska beslut om var data fysiskt ska ligga. I Sverige, inom EU-regionen eller i hybrida lösningar?

Att planera för den här typen av eventualiteter kräver beslutsfattande på hög nivå och ny smidighet i IT-arkitekturens utformning. Vem har åtkomst, vilka ramar gäller för övervakning och hur skyddar vi mänskliga rättigheter när teknikens makt växer? Dessa frågor måste in i både IT-strategier och i rådgivning gentemot klienter.

Att hålla balansen framåt

Vinge står inför samma paradox som många andra kunskapsföretag: tekniken kommer med verktyg men flyttar gränserna för vad som är juridiskt, etiskt och politiskt möjligt. Lösningen är inte att välja säkerhet eller innovation, utan att vårda balansen.

Det är en ständigt pågående övning, där det gäller att värna rättsstaten och människornas rättigheter, samtidigt som man är i sin samtid och använder de verktyg som skapar relevans för klienterna. Det kräver mod att ifrågasätta givna sanningar, struktur för att hantera risker, och mänsklighet i hur man använder den frigjorda tiden.

I slutändan handlar juristrollen inte om att läsa lagar utan om att skapa förtroende, bedöma risker och fatta svåra beslut när det gäller.

Den förmågan blir inte mindre värdefull bara för att tekniken blir vassare, snarare tvärtom.

Hur ser du att rollerna på en advokatbyrå förändras med AI? Vilka kompetenser tror du blir viktigast framöver?

– AI förändrar inte kärnan i juristrollen – det är fortfarande den juridiska analysen i kombination med förståelse för sammanhang, människor och affär som skapar verkligt värde. Men rollerna kommer att breddas och specialiseras, snarare än försvinna. Det gäller både juridik och teknik.

– Vi ser också att förmågan att arbeta datadrivet, hantera teknik och samarbeta tvärfunktionellt i kombination med anpassningsbarhet blir allt viktigare. På IT-sidan växer behovet av roller inom säkerhet, data governance, utveckling och AI-styrning.

På vilket sätt tror du att Vinges jurister konkret kommer att kunna dra nytta av AI?

– AI kan frigöra tid genom att effektivisera eller ersätta repetitiva uppgifter och frigöra tid för mer värdeskapande arbete, det vill säga kvalificerad rådgivning och mer komplexa juridiska uppdrag. Det är viktigt att säkerställa att den frigjorda tiden används på ett bra sätt, inte bara till mer och snabbare arbete.

Vilka processer förändras av AI och digitalisering?

– I dagsläget är det primärt stora informationsmängder som kan analyseras snabbare och mer strukturerat, vilket gör processer som due diligence och initiala analyser snabbare. Även andra, enklare arbetsprocesser går att automatisera.

Finns det något du oroar dig för?

– Säkerhetsfrågorna finns alltid där. Ju fler ställen data exponeras på desto mer utmanande ur säkerhetssynpunkt. AI-utvecklingen går så snabbt nu att leverantörerna kan ha svårt att hinna med att kvalitetssäkra det de gör. Det är lite kapprustning när alla ska trycka ut ny AI-funktionalitet. Även hotaktörerna har fått vassare verktyg. De behöver inte vara så duktiga längre. Och compliance-frågorna kommer bara att växa. Jag har aldrig korsläst så många avtal som nu. Regelverken är direkt kopplade till vår IT-arkitektur.

Vilka tekniker och trender förutom AI håller du ögonen på?

– Cyberhot, kvantdatorer, säker molninfrastruktur och klienters ökade krav på digitala tjänster. IT:s påverkan på hållbarhet är en fortsatt viktig fråga. Omvärlden med krig och hot i öst, föränderliga förutsättningar relaterat till handel, dataöverföring, molntjänster från väst och den pågående avdemokratiseringen är också stora källor till oro som jag i min CIO-roll måste hålla ögonen på.

Vad är roligast i rollen som CIO på Vinge?

– Alla möjligheter! Både de vi har och de som ligger framför oss i kombination med att, i mitt fall, jag får jobba med så roliga människor både på min avdelning, i verksamheten och i mina nätverk. Det är otroligt stimulerande. Jag drivs ju av utveckling, personlig utveckling och att få påverka ett bolags utveckling och andra människors utveckling. Då kan man inte vara på en bättre position!