Larmrapport: Svenskarnas förtroende för tekniken sviker – så återställer du tilliten

Samtidigt växer oron för AI:s effekter. Hela 66 procent av svenskarna upplever att AI kan minska deras känsla av syfte och betydelse i samhället. 

Är det ett utslag för en ny teknikfientlighet i det vanligtvis så teknikpositiva Sverige? Eller är det snarare en fråga om mognad och allmän tillnyktring?

Martin am Zoll, som är vd på Nexer Group sedan i november, ser resultatet som en viktig signal till branschen. Men han tror ändå på den mer positiva tolkningen. 

– Att optimismen minskar betyder inte att tron på tekniken har försvunnit, snarare är det ett tecken på att vi blivit mer medvetna och ställer högre krav. Svenskarna vill se innovation som bygger på ansvar och nytta. Det är en sund utveckling och ett tecken på mognad i hur vi ser på digitaliseringens roll i samhället, säger han. 

Ett uttryck för osäkerhet

Martin am Zell tolkar misstron och bristen på tillit i studien som ett uttryck för osäkerhet i en tid av snabb förändring, snarare än som kritik mot digitalisering i sig. 

– Förtroendet för ny teknik minskar typiskt sett när utvecklingen går snabbare än förståelsen. Det är till exempel inte konstigt att många känner en växande osäkerhet kring AI, eller ännu mer kring kvantteknik, säger han.

I takt med att AI blir en allt större del av människors arbetsvardag, upplever många att deras syfte och bidrag blir otydligare – vilket i förlängningen påverkar tilliten. Han är också övertygad om att de senaste årens cybersäkerhetsincidenter och informationsläckage har förvärrat känslan av osäkerhet. 

– Även det är i grunden en tillitsfråga, säger han.

Digital suveränitet och säkerhet i fokus 

Den tilltagande osäkerheten tar sig flera uttryck. Bland annat märks en tydlig önskan om ökad kontroll, på mer övergripande nivå. Den geopolitiska oron och säkerhetspolitiska hänsyn avspeglas tveklöst i resultatet.

Nio av tio i studien (89 procent) vill att Europa utvecklar egna digitala plattformar för att minska beroendet av USA och Kina. Fler prioriterar satsningar på digitalt försvar framför hållbarhet och klimatteknik. Och hela 81 procent är positiva till att använda digital utrustning från privata aktörer i totalförsvaret. 

– Det visar att tekniken har blivit en strategisk resurs. När världen är mer osäker söker både företag, organisationer och privatpersoner gemensamma, stabila ramverk – och EU kan ge detta inom digital reglering, säkerhet och dataflöden.

Att försvar är högre prioriterat än hållbarhet handlar kort och gott om det oroliga omvärldsläget, snarare än om minskat intresse för hållbarhet.

–  Det ena utesluter inte det andra. Och i praktiken är digital säkerhet en grundförutsättning för investeringar i ”green tech” och långsiktig hållbarhet, säger Martin am Zoll. 

Rapporten vittnar om osäkerhet och brist på tillit till digitalisering och tech. Hur kan branschen vända skutan och återställa förtroendet?


– Allt börjar med ansvarstagande. Vi och andra techbolag måste bli mer transparenta, pedagogiska och bättre på att förenkla. Vi behöver skapa integrerade lösningar som är intuitiva och trygga från start och vara tydliga med hur vi arbetar med säkerhet, integritet och ansvarsfull AI.


– Vårt uppdrag är att se till att tekniken upplevs som ett stöd och en viktig samhällsfunktion. Vi måste också vara tydliga med att tekniken ska förstärka mänsklig förmåga, inte ersätta den. När människor förstår hur de ska använda tekniken och på vilket sätt den bidrar till verkligt värde, kan vi vända oron till engagemang och skepsis till tillit. Om tekniken är pålitlig, vänder också förtroendet!

Vilken blir den viktigaste frågan framåt?


– Framåt handlar det mycket om hur vi bygger digital suveränitet på ett sätt som är öppet, innovativt och inkluderande. Organisationer vill ha kontroll över sina data, sin infrastruktur och sina beroenden – men utan att stänga dörren till globalt samarbete. Den balansen kommer att prägla det kommande decenniet. För mig är detta kärnfrågan: Hur säkerställer vi att tekniken är trygg och robust, samtidigt som den fortsätter att vara en plattform för innovation, utveckling och konkurrenskraft?

Vilka råd vill du ge CIO:er som vill etablera tillit och förtroende?


– Min främsta rekommendation är att fortsätta se teknikfrågorna som ett gemensamt åtagande, inte något it-avdelningen äger själv. De flesta CIO:er och organisationer jag träffar arbetar redan integrerat, men jag tror de behöver ta ytterligare ett steg. Det finns en enorm potential i att få hela organisationen att tänka digitalisering utifrån kundvärden, effektivitet och informationsdelning.

– AI-utvecklingen, kompetensgapet och nya EU-krav kring AI, tillgänglighet och inkludering gör digitalisering till en ledningsfråga. Att teknik, affär och samhällsperspektiv möts är en förutsättning för att organisationen ska kunna navigera i en tid när både innovationstakten och riskbilden ökar. Det är klokt ledarskap, inte enskilda systembeslut, som formar konkurrenskraften 2026.

Tre prioriteringar för CIO:er enligt Nexer Group

• Bygg en organisation som förstår AI – Data är vårt nya guld. Företag måste ta ansvar för att höja kunskapsnivån.
• Säkra grunden – Robust arkitektur och tydliga dataprinciper är avgörande i en tid av ökade cyberhot och större beroenden.
• Led med helhetsperspektiv – Teknikens utveckling går snabbt. Ledare måste skapa trygghet och riktning och se till att teknikfrågorna integreras i hela ledningsgruppen.

Tomorrow Report 2025 är baserad på en återkommande undersökning utförd av Kantar Sifo AB, på uppdrag av Nexer och Techposition. Årets undersökning är den femte i rad och bygger på svar från 2000 svenskar mellan 18-79 år.

Syftet med Tomorrow Report är att bidra till kunskapsdelning och främja en öppen dialog kring teknikens roll i samhällsutvecklingen.