Redpill Linpro-vd:n: ”Betalar för den första fixen – tills vi blir beroende”

Henrik Gavelli, vd och koncernchef för Redpill Linpro, beskriver 2024 och 2025 som två tuffa år för konsultmarknaden.

– Kunderna fokuserade på att hålla ljuset tänt. Omvärldsläget, höga räntor, energikostnader och annan osäkerhet slog mot kundernas vilja att investera, säger han till Techtidningen. 

Enligt Henrik Gavelli började det märkas en tydlig förändring under fjärde kvartalet 2025. Beläggningsgraden ökade och kunder började återkomma med nya projektförfrågningar.

Framför allt handlar det om digital suveränitet, lokal drift, infrastruktur och integration. Ett område som växer snabbt är kundernas behov av att samla och strukturera data för att kunna använda AI i större skala.

– Det första kvartalet 2026 är annorlunda jämfört med samma kvartal förra året. Vi ser till exempel betydligt fler integrationsprojekt nu, och det drivs i hög grad av AI, säger Henrik Gavelli.

Vad är då anledningen till att det ser ut så?

Jo, Henrik pekar på en ”innovationsskuld” som byggts upp efter flera år av återhållna investeringar. Till slut måste verksamheter börja utveckla nya system och tjänster igen.

– It och verksamhet är i dag i praktiken samma sak. Man kan hålla emot ett tag, men till slut måste organisationer börja göra nya saker igen, annars kommer de efter.

AI förändrar konsultmodellen

Redpill Linpro har idag cirka 300 anställda i Sverige, Norge och Danmark. Konsultverksamheten står för omkring 80 procent av bolagets affär.

Henrik Gavelli beskriver AI som ett direkt ingrepp i den klassiska konsultmodellen, där affären i grunden bygger på att sälja konsulttid.

– Då kommer AI in och blir disruptivt. Verktyg som Claude Code och liknande kan producera kod på ett helt nytt sätt, säger han.

Han berättar att Redpill Linpros utvecklare använder AI-verktyg i olika delar av arbetet. I vissa moment kan produktiviteten öka flera gånger om. Men den ökade produktiviteten har en baksida.

– Det fungerar bra, men framför allt för erfarna konsulter. De kan förstå logiken, granska koden och avgöra om den är korrekt. Problemet är att det slår undan fötterna för juniora utvecklare, som det ser ut just nu.

Redan förra året varnade Henrik Gavelli i en intervju med Techtidningen för att juniora talanger riskerar att trängas ut från marknaden. Då handlade det framför allt om lågkonjunkturen. Nu har AI blivit ett nytt tryck.

Kunderna förväntar sig högre produktivitet men till samma kostnad, eftersom AI-verktygen finns tillgängliga. Den produktiviteten kan i dag främst levereras av seniora utvecklare som kan granska och kvalitetssäkra resultatet.

– På kort sikt ger det en effektivitetsvinst. Men på några års sikt får vi ett kompetensproblem. Hur blir man erfaren? Man måste börja som junior någon gång. Om vi inte tar in juniora utvecklare får vi ingen återväxt. Efter en generation blir det tomt, säger han.

Henrik Gavelli ser även en risk att företag underskattar konsekvenserna av snabbare utvecklingstakt. Om mer kod produceras snabbare ökar också behovet av test, säkerhetskontroller, verifiering och granskning.

– Om vi utvecklar allt fem eller tio gånger snabbare bygger vi också teknikskuld fem eller tio gånger snabbare. Teknikskuld måste förr eller senare hanteras, säger han.

Inlåsning i AI-modeller

En annan stor risk handlar om beroendet av de stora AI-modellerna. Henrik Gavelli menar att kostnaden för verktygen i dag sannolikt inte speglar den långsiktiga kostnadsbilden.

– Det är kanske den fälla som det pratas minst om. De stora AI-modellerna är fantastiska och det investeras enorma summor i dem. Men vi betalar sannolikt inte den verkliga kostnaden i dag, tjänsterna är subventionerade. Vi betalar för den första fixen tills vi blir beroende.

Han jämför utvecklingen med andra former av inlåsning. Om organisationer minskar sin egen kompetensuppbyggnad och samtidigt blir allt mer beroende av externa AI-modeller kan mer av värdeskapandet flyttas bort från den egna verksamheten.

– Om mer av it-investeringarna går till att betala AI-modeller någon annanstans, då flyttas också kompetens och värdeskapande dit. Det är inte bra vare sig gällande konkurrenskraft eller förmågan att stärka vår digitalt suveränitet. Här behöver vi finna en balans.

Med AI ser Henrik Gavelli att konsultbolag och kunder behöver organisera utveckling på ett nytt sätt.

Han beskriver en vision om ett ekosystem där seniora utvecklare får en mer orkestrerande roll. De ansvarar för logik, verksamhetsnytta och kvalitet, medan juniora utvecklare och AI-agenter arbetar tillsammans i teamet.

AI-agenter kan exempelvis användas för kodning, test, code review, säkerhetskontroller och deployment. Juniora utvecklare kan bidra med snabbhet i att ta till sig nya modeller, arbetssätt och promptning.

– Vi ser ett nytt ekosystemet framför oss där juniora utvecklare, seniora utvecklare och AI-agenter skapar värde tillsammans, säger Henrik Gavelli.

Digital suveränitet blir mer konkret

Vid sidan av den ökade efterfrågan av AI-tjänster ser Redpill Linpro en växande efterfrågan inom områden som digital suveränitet, särskilt i offentlig sektor och hos större organisationer.

Enligt Henrik Gavelli har diskussionen gått från stora principfrågor till mer avgränsade och praktiska projekt. I stället för att byta ut hela teknikplattformar börjar kunderna med mindre delar.

Det kan handla om lokal drift av särskilt känsliga system, säkra kommunikationskanaler eller databaser med kritisk information som behövs om en extern tjänst inte längre är tillgänglig.

– En exit-strategi kan handla om att klara verksamheten om en kabel går av eller om en tjänst stängs av. Det minsta kan vara en lokal databas med de viktigaste uppgifterna som krävs för att verksamheten ska kunna fungera under en period, säger Henrik Gavelli.

Han beskriver utvecklingen som ett digitalt beredskapstänkande.

– Det är som ett survival kit hemma. Man har vatten och konserver. Digitalt kan det handla om en liten databas och några enkla system som gör att man kan köra verksamheten på sparlåga.

Det geopolitiska läget

Redpill Linpro ser ett ökat intresse i frågor gällande digital suveränitet i alla sina tre marknader: Sverige, Norge och Danmark.

I Danmark har frågan fått särskild fart efter den geopolitiska konflikten om Grönland och relationen till USA.

–Efter allt som har hänt i Danmark den senaste tiden vill man gärna prata om möjligheter inom produkter, tjänster och drift, säger han.

Även i Norge har frågan blivit mer synlig. Gavelli pekar på att politiker och myndigheter i högre grad talar om hotbilder och behovet av nationell kontroll i både Danmark och Norge jämfört med i Sverige.

Han tror inte att utvecklingen kommer att backa, även om det politiska läget i USA förändras.

– Jag tror att det påbörjade arbetet inom EU med egen digital agenda inte kommer att stoppas. Inom EU har vi förstått hur sårbara vi är och vilka effekter olika politiska beslut kan få. Därför behöver företag och myndigheter rusta upp sitt it- och handelsförsvar.