Var tredje svensk otrygg med AI i vården: ”Datakvalitet är avgörande”

– Undersökningen visar inte vad som ligger bakom oron, så där ska vi vara försiktiga med att dra slutsatser. Men vår bild är att förtroende för AI hänger nära samman med hur tekniken används och hur tydligt det är för patienter och vårdpersonal vad den gör.

Öppna för AI utan mänsklig inblandning

Trots det delade förtroendet finns en viss acceptans för att AI utför uppgifter självständigt. Enligt undersökningen accepterar 38 procent att AI analyserar röntgenbilder och provsvar utan mänsklig inblandning. Var fjärde, 26 procent, accepterar att tekniken besvarar patientfrågor på egen hand.

Däremot är det bara 19 procent som kan tänka sig att AI ställer diagnoser utan att vårdpersonal är involverad.

Per Mattsson anser att resultaten visar på en öppenhet för tekniken, men betonar att AI framför allt bör användas som stöd för vårdpersonalen.

– AI kan analysera stora mängder information och identifiera mönster som ger bättre beslutsunderlag, medan den medicinska kompetensen och det mänskliga mötet fortsatt är centrala.

Hur långt automatiseringen kan gå beror enligt honom på användningsområde och vilka krav som ställs på tekniken.

Vill minska vårdens administration

Ett område där Tieto Caretech ser möjligheter för AI att göra skillnad är den administrativa delen av vården.

– Framåt ser vi också att AI i allt större utsträckning kan hjälpa vårdpersonal att sammanfatta och strukturera stora mängder data som annars skulle vara svårt att hinna gå igenom.

Målet är att frigöra mer tid till patientarbetet. Men Per Mattsson pekar samtidigt på att det finns flera hinder innan AI kan användas i större omfattning. Ett av de viktigaste är kvaliteten på den information som systemen bygger sina analyser på.

– Den data som finns tillgänglig kan exempelvis vara ofullständig eller innehålla motstridiga uppgifter, vilket påverkar vad man kan förvänta sig av en AI-lösning.

Enligt Per Mattsson krävs därför ett systematiskt arbete med att kontrollera och kvalitetssäkra informationen. Dessutom måste tekniken kunna integreras i vårdens befintliga arbetssätt utan att säkerheten äventyras.

Fyra av tio tror på AI som lösning

Undersökningen visar även att svenskarna är delade i synen på AI som ett sätt att hantera vårdens kapacitetsproblem.

Totalt tror 48 procent att AI kan bidra till att lösa problemen under de kommande fem åren. Av dessa ser 41 procent tekniken som ett komplement till vårdpersonal, medan 6 procent anser att AI är en nödvändig del av lösningen.

Samtidigt svarar 43 procent nej. 23 procent anser att tekniken ännu är för omogen, medan 20 procent menar att mänskliga bedömningar alltid behövs.

Per Mattsson tror att AI framför allt kommer att få en större roll som stöd i vårdpersonalens dagliga arbete.

– Det kan handla om att minska administration, sammanfatta och strukturera stora mängder information och ge bättre beslutsunderlag.

Han betonar att den största potentialen inte ligger i att ersätta vårdpersonal.

– Det är också där vi ser en stor potential: inte i att ersätta människor, utan i att använda tekniken för att frigöra tid och stärka vårdpersonalens möjligheter att göra sitt arbete.