Intresset från olika byalag att vara med och bygga fibernät är stort, så stort att stödpengarna från staten långt ifrån kommer att räcka. Fram till 2020 finns 113 miljoner anslagna men redan i den första omgången finns det ansökningar på 220 miljoner kronor.
– Tyvärr tror jag inte att det kommer att bli några mer pengar heller, det finns inga indikationer på det, säger Michael Fransson.
För att nå utbyggnadsmålet krävs därför fler insatser från kommersiella aktörer och det är där avtalet med Telia kommer in.
– Vi ser att marknadens intresse har vaknat, delvis just eftersom stödpengarna inte kommer att räcka. Jag tror att det kan bli lite av en huggsexa mellan de olika aktörerna.
Men vad det avtalet med Telia faktiskt kommer att ge i form av ny fiber är svårt att förutse. Ingen av parterna har egentligen förbundit sig till något annat än att de ska samarbeta och avtalet ger inte heller Telia någon exklusiv rätt att bygga fiber i kommuen.
– Det handlar mycket om att man litar på varandra och kan dela information. En grupp där kommunen och Telia kan diskutera kommer att bildas vilket ska förenkla för båda parter, säger Michael Fransson.
– En viktig del i fiberutbyggnaden är att det finns ett lokalt engagemang och samarbetspartners som vill satsa tillsammans. I Katrineholms kommun finns detta och därför väljer vi att satsa här, säger Thomas Olsson, ansvarig för fiber till kommuner på Telia.
I praktiken är det Telias nätbolag Skanova som kommer att bygga fiber i Katrineholms kommun. Enligt operatören kommer det att ske i form av ett öppet nät där alla tjänsteleverantörer ska kunna hyra in sig på lika villkor och utbyggnaden ska ske baserat på efterfrågan.
Denna artikel var tidigare publicerad på tidningen telekomidag.se