Henrik Palmblad-Wennergren, Nacka Kommun: “Det brinner i kapillärerna”

När Henrik Palmblad-Wennergren klev in som digitaliseringsledare i Nacka kommun för drygt tre år sedan möttes han av ett nästan överväldigande engagemang.

– Jag blev helt slagen av stolen. Det var inte i kommunledningen det brann – utan ute i kapillärerna. Där fanns energin!

Enligt Henrik ligger förklaringen till stor del i hur Nacka väljer att styra verksamheten. Här skiljer sig kommunen från många andra.

– Vår styrmodell är rätt speciell. Den bygger på alla medarbetares vilja att göra bra saker för Nackaborna, förklarar han.

Snart stod det klart vad hans viktigaste uppdrag skulle bli. Han behövde knappast missionera eller försöka väcka engagemang – det fanns redan. Uppgiften blev istället att kanalisera kraften och få alla att dra åt samma håll.

– För när man jobbar med digitalisering är det rätt listigt att göra saker tillsammans, istället för att alla springer själva, konstaterar han.

Nacka har arbetat med digitalisering länge, men när Henrik kom in i bilden hade utvecklingen gått lite i stå. Uppdraget som digitaliseringsledare stod i praktiken utan ägare. Hans tillträde markerar ett omtag, med tydligare målbild och rödare tråd.

Drivkraften bakom digitaliseringen i Nacka

Utmaningarna i Nacka liknar dem i landet i stort: färre händer ska göra mer. Befolkningstillväxten bromsar in samtidigt som kraven på tillgänglighet ökar. De teknikmogna Nackaborna är vana vid att sköta allt från shopping till service från köksbordet. Nu förväntar de sig samma smidighet från kommunen.

– Man beställer något på kvällen och får det levererat morgonen därpå. Då stiger förväntningarna på oss också, säger Henrik Palmblad-Wennergren.

–  Varför ska det ta fem månader att få ett bygglov? Varför ska man inte kunna hantera sina ärenden på en söndag kväll när barnen somnat?

Det är den drivkraften som ligger bakom digitaliseringen i Nacka.

Styrmodell för självledarskap

Nackas styrmodell ger verksamheterna stort eget ansvar. Det är tydligt uttalat att beslut ska fattas på “lägsta effektiva nivå”. För Henrik Palmblad-Wennergren blev det en aha-upplevelse att se den påtagliga effekten på verksamheten.

– Det skapar en otroligt häftig kraft som driver nyfikenheten och viljan att testa nya saker. Det är väl det som är skillnaden på oss och andra!

Henrik lyfter mod, nyfikenhet och självledarskap som centrala egenskaper hos medarbetarna och typiska för Nacka-kulturen.

Verksamhetsutveckling bortom hajpen

När Nacka utsågs till finalist i Sveriges Digitaliseringskommun 2025 tror Henrik att det handlade om driv, tydlighet och kultur. Men också om pragmatisk hållning.

– Vi har plockat ner hajpen. Vi pratar till exempel inte om AI som strategi, utan som en del av verksamhetsutvecklingen. Och vi lägger inte etiska frågor i ett centralt AI-råd, utan där de hör hemma. Jobbar vi med AI i skolan eller förskolan är det lärarna och pedagogerna som ska bedöma vad som är rätt.

Digitaliseringsenheten, som även omfattar it-avdelningen, består av endast 23 personer. Det är ovanligt få i en kommun av Nackas storlek.

Förklaringen är enkel: en stor del av digitaliseringen drivs ute i verksamheterna, av verksamhetsutvecklare som arbetar nära medborgarna, snarare än av it-folk.

Digitalisering är inte något som “it löser”. Det är verksamhetsutveckling, och den äger verksamheterna själva, förklarar han.

Transkribering, bygglov – och imponerade japaner

Resultaten börjar nu bli tydliga. Ett uppmärksammat projekt är införandet av ett AI-stöd i socialtjänsten för att transkribera samtal, vilket frigör tid och kraft för medarbetarna.

– Och det som är extra kul är att våra medarbetare har varit med hela vägen, och utvecklat, utvärderat och testat. När vi gick live fick systemet 3,4 av 4 i betyg i första utgåvan. Det är otroligt bra!

Hur ser ni till att de digitala initiativen inte bara blir teknik för teknikens skull?

– Genom att jobba verksamhetsnära och därmed nära medborgarna. Det här är inte en it-avdelning som spottar ur sig coola lösningar, utan verklig verksamhetsutveckling.

Ännu tydligare märks effekterna inom hanteringen av bygglov, där handläggningstiden i vissa ärenden minskat från fem veckor till två minuter. Ocn när en japansk delegation besökte kommunen för en tid sedan blev de helt förbluffade över att det inte fanns några köer till kundtjänst.

– Vi förklarade att medborgarna sköter sina tjänster digitalt och att vi har över 200 e-tjänster. Då blev då de helt paffa, men det är så det ser ut!

Möter digitalt utanförskap

Med så många e-tjänster i omlopp, hur möter man frågan om digitalt utanförskap? Henrik berättar att Nacka har lanserat en utbildning i digitalisering med fokus på trygghet, säkerhet och framtida teknologier.

Äldre, nyanlända och andra utsatta grupper får stöd att bli digitalt självständiga.

– Poängen är att inte stänga några dörrar. Det handlar om att använda resurserna smart och frigöra tid så att de som verkligen behöver kan få mänsklig hjälp.

Kommunen arbetar också nära invånarna genom innovationsprogrammet Nacka smart stad, där medborgare, näringsliv, akademi och kommun möts i tematiska workshops om allt från mobilitet till cirkulära tjänster.

Det svåraste hindret: effekter som inte syns

Det största hindret i kommunal digitalisering är enligt Henrik inte tekniken – utan den klassiska problematiken kring investeringar och effekthemtagning.

– Om vi investerar på ett ställe kan vinsterna uppstå på ett helt annat ställe. Eller så syns effekten först om två år. Att skapa tydlighet i detta är en utmaning.

I ett försök att adressera frågan har Nacka utvecklat nyttokalkyler som inkluderar både tidsvinster och kvalitetsfaktorer över tid.

Index gör digitalisering mätbar

Henrik Palmblad-Wennergrens egna favoritinitiativ är ett digitaliseringsindex, som gör kommunens digitalisering begriplig, mätbar och diskuterbar.

När han började i Nacka kommun möttes han av ett KPI för digitalisering som en kryptisk rad i styrdokumenten, utan närmare förklaring. 

– Det var ett horisontellt streck. Ingen visste hur man mätte det, berättar han.

Men istället för att ta bort nyckeltalet valde Henrik att göra det meningsfullt, genom att skapa definitioner på vad och hur man ska mäta, inklusive uppföljning.

– Tidigare var det bara en rad i budgeten. Nu kan vi prata om mognad, kapacitet och nyttor och visa utvecklingen, inte bara en siffra.

Resultatet blev ett index som går att följa över tid och som används i dialogen om digitaliseringen med politiken. Det ger en bild av vad som görs, men skapar också realistiska förväntningar.

– Nacka behöver inte vara “Spotify i högra hörnet för innovation”, vi kan vara en bit längre ned. Men vi kan få igång en diskussion om innovation och vad som skapar värde, förklarar Henrik Palmblad-Wennergren.

Med sina över 200 e-tjänster är det mesta redan automatiserat i gränssnittet mot invånarna. Kommunen förbereder nu nästa steg med mer intelligenta och delvis AI-drivna beslut.

Vad säger Nackaborna om allt det här?

– Jag tror att våra invånare upplever det vi gör väldigt positivt. Det händer saker. De får nya digitala tjänster, kortare väntetider och högre rättssäkerhet. Men ibland överskattar vi nog vår egen betydelse, själv visste jag knappt att det fanns ett stadshus innan jag började jobba här. Så ett riktigt bra betyg är kanske att ingen klagar!