It har förmodligen aldrig varit hetare än vad det var under det sena 1990-talet. Internet var nytt – och några av vår tids största bolag som Google och Amazon såg dagens ljus för första gången. I Sverige förde den “nya ekonomin” med sig bolag som Spray, Icon Medialab och Framfab som fyllde spaltmeter i affärspressen.
Stor intervju med Telenors cio: ”Vansinnigt hur snabbt det går nu”
IT Kristin Lindmark är cio på Telenor sedan 2021. Vi har träffat henne och pratat om hennes väg in i it-branschen, att leda digital transformation och att klara av att jobba både lång- och kortsiktigt samtidigt. Dessutom delar hon med sig av sina tre bästa tips till andra it-chefer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I den vevan, precis innan Dotcom-bubblan sprack, blev Kristin Lindmark färdig civilingenjör med inriktning på informationsteknologi.
– Det var en fantastisk tid att komma ut på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna i branschen bara slängde erbjudanden efter oss nyexaminerade. Det var som att gå runt i en godisbutik.
Kristin Lindmarks val föll på konsultjätten Accenture. Där började hon jobba med kunder i bank- och försäkringsbranschen och när hon sedan lämnade konsultlivet efter åtta år blev valet av sektor lätt.
– Först arbetade jag på If, sedan på SPP som är en del av den nordiska finanskoncernen Storebrand. Totalt har jag jobbat 20 år med it i bank- och försäkringsbranschen.
Fakta
Fakta: Kristin Lindmark
Mitt första it-jobb: Konsult på Accenture
År i branschen: 25
Om jag inte jobbade med it hade jag: Hade suttit i mitt hus på Fårö och skrivit romaner.
På fritiden: Stallet är ett bra ställe att koppla bort jobbet en stund.
Det bästa med mitt jobb: Det är så omväxlande. Det är lika mycket fokus på människor som på teknik.
I november 2021 klev hon in på huvudkontoret på Garvis Carlssons gata i Solna för att testa något nytt. Det är dock fler likheter än skillnader mellan försäkringsbranschen och telekombranschen enligt Telenors cio.
– Det är regelverksstyrda branscher, med högt digitaliseringstryck och mycket legacy. Jag kan uppleva att telekombranschen är lite mer kvartalstyrd än vad bank- och försäkringsbranschen är.
– Jag har fått sätta mig in i massor med saker, lärt mig telekomtugget och lär mig fortfarande saker på jobbet varje dag. Men mycket av de här stora frågorna kring modernisering, cloudresa, data och AI är lika på alla it-avdelningar.
Hur långt hade Telenor kommit på sin digitaliseringsresa när du började?
– I ett så stort bolag som Telenor är det rätt svårt att prata om en digitaliseringsresa, men det hade inletts en stor förflyttning i konsumentvärdekedjan, som vi nu håller på och slutför för att få bredband och mobil mer samlade. På B2B är moderniseringsresan lite mer opportunistisk.
– Under de senaste åren har vi fått vind i seglen igen på marknaden. För oss på it har det handlat om att jobba dels här och nu med det vi har på teknologisidan men också gå mot mer transformativa grepp.
På vilket sätt?
– Vi har fått ordentlig fart på data och analytics-delen och går från legacysystem mot Google Cloud. Vi tar oss an kundservice på ett mer systematiskt sätt. Det är ett kontinuerligt arbete för att utveckla digitala tjänster ut mot kunder och stötta affären med allt vi kan.
Första gången Kristin Lindmark kunde sätta cio-erfarenhet på sitt cv var 2013. 12 år senare har hon sett it-chefsrollen förändras.
– It blir bara viktigare och viktigare. Det är nu en otroligt mycket mer central del i verksamheten och en mycket större del av affären än vad det var då.
– Så länge jag har jobbat i it-branschen har man alltid sagt att det går snabbare och snabbare. Men det är vansinnigt hur snabbt det går nu. När du ska välja teknologi-partner är det numera nästan dagsformen som avgör vem som är bäst.
Det går så gott som dagligen att läsa om nya metoder som de cyberkriminella hotaktörerna använder sig av. Dessutom står AI-nyheterna som spön i backen – hur ska man göra som it-chef för att hänga med i den blixtsnabba utvecklingen?
– Jag försöker att inte bli så introvert. Jag har ett stort nätverk av it-chefer utanför telekombranschen som jag pratar mycket med för att hålla mig uppdaterad. I Telenor-kontexten har vi mycket utbyte mellan de nordiska länderna och privat försöker jag läsa mycket och lyssna på poddar
När utvecklingen går fort kan det kännas som allt står på spel, och att pressen på att göra rätt vägval bli övermäktig.
– Men det handlar inte om att varje dag fatta precis rätt beslut utan om att skapa en organisation som är flexibel och beredd att ställa om när saker förändras.
– När du jobbar med it är det omöjligt att säga exakt här ska vi vara om fem år. Du behöver så klart tro på en inriktning, men du måste också vara beredd att tänka om när omvärlden förändras.
Hur skapar man flexibiliteten i en organisation?
– I ett it-perspektiv handlar det om att kunna titta både på lång och kort sikt. På Telenor har vi jättemycket saker som är här och nu, men vi ledare måste också orka hålla siktdjupet tillräckligt långt fram för att se vad vi ska göra på sikt och då handlar det om transformativa tekniker som ska göra Telenor framgångsrika bortom 2025.
I telekomsammanhang är den femte generationens mobilnät ett exempel på en sådan transformativ teknik.
– Vi ser hur kunderna nu tar del av det fantastiska nät vi byggt, men mycket av de mer spännande tillämpningarna är saker som kommer framåt. De här utforskande usecase:n är på ett tidigt stadium fortfarande och det är inte en enorm efterfrågan på avancerade 5g-tillämpningar än, men det är en hel del intresseförfrågningar och det blir bara mer.
En annan transformativ teknologi är generativ artificiell intelligens. Där har operatören antagit en offensiv approach. Telenor har satt 15 AI-usecase i produktion enligt cio:n.
– Vi valde medvetet att inte ha ett center of excellence utan har ett center of acceleration. Det handlar om att vi snabbt vill kanalisera alla de goda idéerna som dyker upp på alla möjliga håll och snabbt identifiera om några frågeställningar är lika mellan våra olika avdelningar.
– På koncernnivå har Telenor betonat vikten av ansvarsfull AI. Därför utvärderar vi varje AI-usecase både kommersiellt och etiskt.
Men AI-utvecklingen har inte bara positiva konsekvenser. Det är inte bara den ”goda sidan” som ser de senaste årens tekniska framsteg som en stor möjlighet för att arbeta mer effektivt.
– Det som var svårt att göra tidigare, blir väldigt enkelt att göra nu med hjälp av AI och det inser angriparna också. Det gör att angreppen blir mer sofistikerade än tidigare och vi på den försvarande sidan behöver verkligen vara på tårna och använda ännu bättre AI-system än angriparna.
Men det är inte bara teknikutvecklingen som gjort säkerhetsfrågan mer relevant än på länge.
– Vi har tyvärr en omvärldssituation som är påtagligt annorlunda än för några år sedan. Vi ser en hotbild där vi som tillhandahåller central infrastruktur utsätts för angreppsförsök och att våra kunder utsätts för bedrägeriförsök.
– Att skydda vår egen infrastruktur och samtidigt säkra våra kunders digitala liv är vår absolut viktigaste prioritet.
Är det naturligt för kunderna att komma till er när de behöver hjälp med cybersäkerhet?
– Det börjar bli. Framför allt på företagssidan. Bland privatkunder ser vi också ett ökat intresse för våra säkerhetstjänster framför allt kopplat till den här lavinartade ökningen av bedrägeriförsök som vi har sett de senaste åren och där vi har lösningar för att filtrera bort en stor del av det här.
– Dessutom ser vi ett intresse för att ersätta kontors-wifi med 5g, och säkerhet är ofta ett viktigt skäl bakom det skiftet.
Vad är den största utmaningen med att vara cio idag?
– Balansen mellan att få ut saker snabbt och att verkligen göra det långsiktiga arbetet för att vi ska vara framgångsrika 2027 och framåt också. Backloggen är alltid större än vad du hinner med.
– Dessutom blir komplexiteten bara större och större. Mer och mer saker går in i varandra. Att lägga det pusslet är otroligt svårt, men också fantastiskt roligt.
På koncernnivå har bolaget inlett ett partnerskap med Google Cloud och gett sig ut på en resa bort från legacy och upp i molnet på analyticssidan.
– Det ger oss dels möjlighet till en enhetlig dataplattform för hela Telenor i Norden, men också tillgång till ett stort ekosystem av applikationer och tjänster. Det betyder inte att vi kommer göra allt med Google. 80 procent av våra arbetslaster är i public cloud, varav det mesta går i Amazon Web Services.
– Och vi kommer även framåt vilja använda oss av olika leverantörer, inte minst kopplat till AI, där vi ser framför oss att det kommer nischade, mindre aktörer vars teknik vi också vill använda.
Vad är styrkan med den nya plattformen?
– Med en enhetlig plattform byggd på en betydligt mer modern arkitektur, blir det betydligt lättare att använda usecase runt om i Norden. Om Norge, Finland, Danmark exempelvis har ett spännande AI-usecase kommer vi kunna kopiera och testa det mycket fortare än tidigare.
I tider av tekniska paradigmskiften är det naturligt att det blir huggsexa om personerna med den senaste kompetensen.
– Så blir det alltid, men vi har ändå sett ett otroligt intresse för de annonser vi har haft ute. Vi har ett starkt varumärke, gör spännande saker och uppfattas nog som en trygg hamn i osäkra tider.
– Men i en så här komplex verksamhet gäller det också att värdesätta erfarenhet. Vi jobbar stenhårt på att behålla och utveckla de vi redan har anställda hos oss. Alla behöver inte vara spjutspets när det kommer till AI men alla måste förstå den organisatoriska förflyttningen vi ska göra.
Fakta
Kristins tre tips till andra it-chefer
1. Var affärsorienterad: För att verkligen kunna stödja företagets strategiska mål är det avgörande att ha förståelse för verksamheten. Att vara en affärspartner snarare än en teknisk expert är nyckeln till framgång.
2. Prioritera cybersäkerhet: Säkerställ att din organisation har robusta säkerhetsåtgärder på plats för att skydda mot cyberhot och dataintrång.
3. Främja framtida kompetens: Investera i kontinuerlig utbildning och utveckling. Uppmuntra kunskapsdelning för att bygga en mångsidig och anpassningsbar organisation.
Telenor har också ett populärt traineeprogram för bland annat just it-nätverk.
– Vi arbetar väldigt aktivt mot universitet och högskolor. Nu har vi bland annat en industridoktorand här som forskar kring AI på Blekinge Tekniska Högskola. Sen tror jag det är viktigt att inse att vi inte behöver vara bäst på allt och att det finns ett stort värde i att arbeta med partners kring vissa specifika kompetenser också.
Telenor är också inne i en form av omorganisation där bolaget ska samarbeta närmare över de nordiska gränserna.
– Det gör att kompetensområden som tidigare varit ganska smala i takt med att du samarbetar i fyra länder blir betydligt bredare. Även om du inte träffas hela tiden får du utväxling av det samarbetet och av den kompetenshubben.
Är det mycket som är likt mellan de nordiska länderna?
– Det är mer som är likt än som är olikt, men det är tillräckligt mycket som är olikt för att det inte ska vara samma. Man ska inte underskatta hur marknaderna skiljer sig åt. I Norge är vi den klart största operatören och i Danmark är vi en ganska liten spelare på en väldigt konkurrensutsatt marknad.
– Det betyder också att vi inte alltid behöver samarbeta alla fyra länder i projekt, utan ibland kanske vi bara gör någonting med Finland eller bara med Danmark.